Bessie Coleman den första afroamerikanska piloten


Bessie Coleman föddes i Texas 1892 i en familj med tretton barn. Hennes mor var ett
afroamerikanskt hembiträde och henne far var jordbruksarbetare med ursprung i en av Amerikas
många ursprungsbefolkningsgrupper. Som barn gick hon några år i en segregerad skola samtidigt
som hon arbetade som bomullsplockerska och tvätterska för att bidra till familjens försörjning. Som 18-åring hade hon sparat ihop tillräckligt med pengar för att kunna gå på college och hon lyckades gå en termin på Universitetet i Langston, Oklahoma innan pengarna tog slut. Hon hade inte råd att utbilda sig vidare.

Vid 23 års ålder flyttade hon till Chicago och började arbeta som manikyrist. Första världskriget pågick och hennes bröder, som tjänstgjort i Europa, kom hem med historier om en annan värld och om flygplan. Bessie var fascinerad. Hon bestämde dig. Hon skulle lära sig att flyga. I Europa fick kvinnor flyga flygplanen. I USA fanns inga kvinnliga piloter. Inga flygutbildningar i landet tog än så länge emot kvinnor och inte afroamerikaner heller för den delen. Bessie ansökte till pilotutbildningar över hela landet men fick avslag varje gång. Hon fick tips om att hon skulle kunna utbilda sig i Frankrike. I Frankrike fanns inte lika mycket
fördomar mot icke-vita personer och Frankrike var också ledande inom utvecklingen av flygteknik vid tiden. Men, för att kunna ta sig dit och kunna genomföra utbildningen så behövde hon pengar och hon skulle också behöva lära sig språket. Hon tog kurser i franska på sin fritid samtidigt som hon arbetade dubbla skift på parallella jobb för att tjäna ihop till resan och utbildningen.
Hösten 1920 reste hon, 28 år gammal, till Frankrike för att äntligen påbörja utbildningen för att få bli pilot. Efter drygt sex månaders utbildning, den 15 juni 1921 fick hon till sist sin licens från Fédération Aéronautique Internationale – sitt internationella flygcertifikat! Hon var nu den första afroamerikanska kvinnan som fick flyga och styra ett flygplan.


Eftersom det var dyrt att flyga och pilotjobben än så länge var få så bestämde hon sig för att lära sig att trick-flyga för att kunna tjäna pengar på att göra våghalsiga flygshower. Hon tränade ytterligare några månader i Europa innan hon återvände till USA där intresset för den märkvärdiga aviatrisen var stort. Hon blev inbjuden att göra framträdanden, hålla tal och göra flygshower över hela landet. Hon reste runt och berättade och visade filmer av hennes trick men hon vägrade att framträda på platser som var segregerade. Hon var tydlig med vad hon ville. Hon ville tjäna tillräckligt med pengar för att kunna köpa ett eget flygplan och öppna en flygskola för kvinnor och afroamerikaner i USA. Hon ville att fler skulle kunna uppnå samma drömmar som hon nu hade nått och få uppleva friheten att flyga. Redan ett par år efter att hon återvänt till USA var hon med om sin första stora flygkrasch. Den typ av trickflygning hon höll på med var så klart livsfarlig och innehöll bland annat svårigheter som att loopa i en loop eller att flyga upp och ned i formen av en åtta. I februari 1923 kraschade hennes flygplan när motorn plötsligt stannade. Hon bröt ena benet och flera revben men tog sig tillbaka och blev fullt återställd. Hon fortsatte flyga så snart hennes skador hade läkt.

I april 1926 var Bessie ute på en testflygning tillsammans med en flygmekaniker, som hette William Wills. Hon satt i passagerarsätet medan planet, som flögs av William, plötsligt rusade och William förlorade kontrollen över styrningen. Planet snurrade runt och Bessie, som inte hade något säkerhetsbälte, föll ur det öppna planet och dog av fallet från ca 3000 fot. Planet kraschade lite längre bort och även William dog

Ito Noe – Anarkism och feminism i Japan

Ito Noe var en feministisk föregångare i det konservativa Japan som vågade stå upp för radikala idéer som fri kärlek och kvinnans frigörelse.

Ito Noe föddes den 21 januari 1895 på ön Kyushu i Japan. I tonåren tvingades hon in i ett arrangerat äktenskap i sin hemby men flydde istället till Tokyo där hon så småningom fick hjälp att avsluta äktenskapet. Hon gifte sig istället 1912 med författaren Tsuji Jun som hon fick två barn med.

I Tokyo kom hon som 18-åring i kontakt med Blåstrumperörelsen – en feministisk rörelse med progressiv inriktning som lyfte frågor om kvinnors rätt till utbildning, livsmöjligheter och politiskt utrymme. I tjugoårsåldern blev hon redaktör för rörelsens litterära magasin Seito.

Ito Noe talade flera språk och kunde därför ge en internationell utblick till tidningen och översätt internationella texter bland annat artiklar skrivna av anarkisten Emma Goldman.’

1916 lämnade hon sin make för en passionerad kärleksaffär med anarkisten Osugi Sakae. För Ito Noe var den fri kärleken en del av den idévärld som hon ville arbeta för att sprida. Ito Noe blev indragen i ett triangeldrama med Osugi Sakae och ytterligare en kvinna vilket deras motståndare använde för att visa på hur omoraliska de och deras argument för fri kärlek var.

Ito Noe fortsatte under flera år att skriva om och publicera artiklar och böcker med anarkistiska teman och om kontroversiella ämnen så som prostitution, aborter och kvinnlig frigörelse. Hon var också med och grundade olika kvinnoföreningar och grupper inom den socialistiska och anarkistiska rörelsen. Hon var populär och upplyft i de radikala kretsarna och uppmärksammades även internationellt men hotades och trakasserades av motståndare och myndigheter.

Efter en jordbävning 1923 som orsakade stor skada och många bränder i Japan med över 100 000 döda. I kaoset som uppstod efter jordbävningen så anklagades vissa grupper för att medvetet ha startat bränder och många socialister och anarkister jagades och mördades. Den 16 september 1923 så greps Ito Noe tillsammans med Sakae Osugi. De misshandlades och mördades av den hemliga polisen. Kropparna hittades dumpade i en brunn några dagar senare.

Källor:

Noe, Ito, 1895-1923, http://libcom.org/history/noe-ito-1895-1923

Ito Noe, http://www.kvinnofronten.nu/Formodrar/noe-ito.htm

Kvinnliga nobelpristagare

Nobelpristagare i fysik

Marie Curie

Nobelpriset i fysik 1903 gick till Marie Curie tillsammans med hennes man Pierre och Henri Becquerel för deras forskning om radioaktivitet. Hon var den första kvinnan att ta emot Nobelpriset.
Marie Curie växte upp i Warszawa i Polen under relativt svåra förhållanden. Hon var begåvad och utmärkte sig i skolan redan tidigt. 1891 reste hon till Paris och började studera vid Sorbonne. 1895 gifte hon sig med kollegan Pierre Curie som hon bedrev forskning tillsammans med. Curie studerade det nyupptäckta fenomenet radioaktivitet och gjorde flera banbrytande upptäckter på området.

Marie Curie är den första av fyra kvinnor som fått nobelpriset i fysik

Maria Goeppert-Mayer

Maria Goeppert-Mayer, tysk-amerikansk fysiker,  tilldelades 1963 nobelpriset i fysik, tillsammans med Eugene Wigner och J. Hans D. Jensen, “för deras upptäckter beträffande atomkärnornas skalstruktur”. Goeppert-Mayer hade 1948 presenterat en modell, som ordnade protonerna och neutronerna i en atomkärna i en serie “skal”, ungefär som elektronerna utanför kärnan.
Goeppert Mayer är den andra  kvinnan som fått nobelpriset i fysik.

Donna Strickland

Donna Strickland tilldelades 2018 års Nobelpris i fysik tillsammans med Gérard Mourou och Arthur Ashkin ”för banbrytande uppfinningar inom laserfysik”. Hon är alltså den tredje kvinnan att motta priset i fysik-kategorin.

Andrea Ghez

Årets pristagare är Andrea Ghez som vann priset tillsammans med Reinhard Genzel för “upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum”

Nobelpristagare i kemi – fram till 2000-talet

Marie Curie
Marie Curie mottog 1911 nobelpriset i kemi och var den första kvinnliga pristagaren i den kategorin. Hon var också den första att få pris i två olika kategorier då hon 1903 fått priset i fysik.
Curie fick kemipriset för upptäckterna av grundämnena Radium och Polonium. Polonium uppkallades efter hennes hemland Polen.

Irene Joliot Curie

Nobelpriset i kemi tilldelades 1935 till Irene Joliot Curie, tillsammans med hennes man Frederic Joliot. Irene var dotter till Marie och Pierre Curie och fortsatte på föräldrarnas bana och forskade kring radioaktivitet.
Priset fick hon för upptäckten av konstgjord radioaktivitet.

Dorothy Crowfoot Hodgkin
Dorothy Crowfoot Hodgkin fick 1964 nobelpriset i kemi för sitt arbete med röntgenkristallografi, en teknik som gjorde att hon kunde kartlägga strukturen på komplexa molekyler som t ex insulin och vitamin B12.
Crowfoot Hodgkin var brittiska född i Kairo men verksam i England vid Oxford University där hon forskade inom molekylärbiologi.

Ekonomipristagare

Elinor Ostrom

2009 tilldelades amerikanska nationalekonomen Elinor Ostrom Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Hon var första kvinna att få nobelpriset i denna kategori. Motiveringen för priset var: “för hennes analys av ekonomisk organisering, särskilt samfälligheter”. Ostroms teori om hur det allmänna ska styras, där tillit är nyckelbegreppet, är grundläggande inom flera samhällsvetenskaper. Den kan till exempel användas för att beskriva välfärdsstatens fortlevnad med ett socialförsäkringssystem och ett skattesystem som inte missbrukas. Utan samarbete och tillit fungerar systemet sämre enligt hennes teori.

Nobelpristagare i medicin – fram till år 2000

Gerty Cori

Gerty Cori erhöll Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1947. Under hennes liv forskade hon om kolhydratmetabolismen och upptäckte bland annat den fysiologiska process där laktat från musklerna omvandlas till glukos i levercellerna för att kunna transporteras tillbaka till musklerna igen, i vad som kallas för coricykeln. Cori växte upp i Prag där hon även utbildades och efter detta flyttade hon till Wien där hon gifte sig med Carl Cori. 1922 emigrerade hon och maken till USA då förhållanden i Europa gjorde det svårt för Cori, som var jude, att få akademisk anställning. I USA kom Cori att forska om kolhydratmetabolismen som ledde till att hon tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1947 för hennes upptäckter av glykogenskatalytiska omvandling. Hon delade priset med sin man och Bernardo Alberto Houssay.

Rosalyn Yalow

1977 tilldelades amerikanska  kärnfysikern Rosalyn Yalow Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Hon fick priset tillsammans med Roger Guillemin och Andrew V. Schally, för att hon utvecklat en radioimmunologisk metod för att bestämma kroppens produktion av hormoner, s. k. radioimmunoassay

Barbara McClintock

1983 fick Barbara McClintock Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Hon var en av världens mest framstående cytogenetiker.  McClintock studerade kromosomer och de förändringar dessa genomgår när majs reproducerar sig. Hon utvecklade metoder för att synliggöra majsens kromosomer och kunde genom att studera dessa i mikroskop visa på flera grundläggande  genetiska mekanismer. Hon skapade den första genetiska kartan för majs baserad på länkade gener, gener som sitter så nära varandra att de oftast nedärvs tillsammans.
Priset fick hon för sina upptäckter om mobila genetiska element.

Rita Levi-Montalcini
1986 fick italienska neurobiologen Rita Levi-Montalcini Nobelpriset i fysiologi eller medicin för om upptäcktenervernas tillväxtfaktor vilken hon kallade NGF (Nerve Growth Factor)

Gertrude B.Elion

1988 fick amerikanska biokemisten Gertrude B. Elion Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med George H. Hitchings, för de sex läkemede lsom de upptäckte:

  • merkaptopurin, första behandlingen mot leukemi.
  • azatioprin, första immunosuppressiva läkemedlet används vid organtransplantation.
  • allopurinol, används vid gikt.
  • pyrimetamin, mot malaria.
  • trimetoprim, används mot meningit, blodförgiftning, och nedre urinvägsinfektion.
  • aciklovir, mot munherpes.

Förutom Nobelpriset 1988 har hon också blivit utnämnd till hedersdoktor tjugo gånger.

Christiane Nüsslein-Volhard

1995 tilldelades tyska biologen Christiane Nüsslein-Volhard tillsammans med Edward B. Lewis och Eric F. Wieschaus nobelpriset i fysiologi eller medicin “för deras upptäckter rörande den genetiska styrningen av embryots tidiga utveckling”

Fredspriset – fram till år 2000

Bertha von Suttner

10 december 1905 tilldelades Bertha von Suttner, österrikisk författare och pacifist, Nobels fredspris. Hon var första kvinna att få priset i denna kategori. Bertha von Suttner blev mest uppmärksammad för sitt antimilitaristiska verk “Ned med vapnen!”. von Suttner var också nära vän till Alfred Nobel, som fascinerades av hennes fredsarbete och inledde en korrespondens med henne. Det sägs också att hennes tankegångar inspirerade Nobel till att instifta priset.
1933, efter hennes död, brändes Ned med vapnen! på bokbålen i Nazityskland.

Jane Addams

1931 gick Nobels fredspris till amerikanska feministen Jane Addams.
Addams var aktiv förespråkare för kvinnlig rösträtt och under första världskriget aktiv i fredsrörelsen, bland annat som ledare för Women’s International League for Peace and Freedom. Vid krigsutbrottet 1914 bildade hon Women’s Peace Party, som tillsammans med andra fredsföreningar i USA och Europa särskilt inriktade sig på att få till stånd en neutral medlingskonferens.

Emily Balch

1946 tilldelades Emily Greene Balch, amerikansk författare och professor, Nobels fredspris. Hon var bland annat verksam inom Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet.

Betty Williams och Mairead Corrigan

1976 utdelades Nobels fredspris till Betty Williams och Mairead Corrigan för deras arbete för fred på Nordirland. Williams och Corrigan grundade organisationen The Community of Peace People efter att de blivit vittnen till att tre barn dödats i en skottlossning i Belfast

Moder Teresa
1979 blev katolska nunnan Moder Teresa Nobels fredspristagare. I över 45 år tog hon hand om de fattiga, sjuka, föräldralösa och döende, först i Indien och sedan i andra länder. Moder Teresahelgonförklarades den 4 september 2016

Alva Myrdal

1982 blev svenska författaren och politikern Alva Myrdal mottagare av Nobels fredspris. Åren1962–1973 var hon ordförande i den svenska delegationen vid nedrustningskonferensen i Genève. I samarbete med andra alliansfria stater arbetade hon där mot supermakternas kapprustning. Alva Myrdal var också en aktiv opinionsbildare för fred och mot kärnvapenrustningen och kärnkraft.

Aung San Suu Kyi

1991 tilldelades Nobels fredspris till Aung San Suu Kyi, oppositionsledare och demokratikämpe i Burma. Hon förespråkade icke-våldsmetoder i sin kamp mot militärregimen men arresterades och sattes i husarrest under många år under 90- och 00-talet.
Eftersom hon satt i husarrest kunde Suu Kyi inte medverka vid prisutdelningen i Oslo utan sönerna och maken fick ta emot priset i hennes ställe.
Fredspriset fick stor påverkan för omvärldens förståelse för situationen i Burma och lyfte frågan till en global nivå.

Rigoberta Menchú Tum

1992 mottog Rigoberta Menchú Tum Nobels fredspris. Hon tillhör folkgruppen quiché och är dotter till en bondeledare som mördades 1980. Hon har deltagit i kampen för mayaindianernas mänskliga rättigheter i Guatemala, inte minst under Efraín Ríos Montts regim. Hennes bok “Jag, Rigoberta Menchú”, har blivit översatt till ett flertal språk.

Jody Williams

10 december 1997 tilldelades Nobels fredspris till Jody Williams för hennes arbete för att få fram ett internationellt förbud mot landminor.

Litteratur

Selma Lagerlöf

1909 fick Selma Lagerlöf som första kvinna ta emot Nobelpriset i litteratur. Akademiens motivering löd: ”på grund av den ädla idealitet, den fantasiens rikedom och den framställningens själfullhet, som prägla hennes diktning”. Lagerlöf hade varit nominerad ett flera gånger tidigare, men hade motarbetats av Akademiens ständige sekreterare Carl David af Wirsén. 1909 fick han dock till slut se sig nedröstad av den majoritet av akademiledamöterna, som trots allt ville ge henne utmärkelsen. Lagerlöf var den första kvinna och svensk som tilldelades det litterära Nobelpriset. Tack vare prissumman kunde hon köpa tillbaka barndomshemmet Mårbacka i Värmland.

Grazia Deledda

1926 vann italienska författarinnan Grazia Deledda Nobelpriset i litteratur som andra kvinna. Deledda debuterade som 15-åring med novellen Sulla Montagna i Il paradiso dei bambini. Motiveringen till priset var: “för hennes av hög idealitet burna författarskap, som med plastisk åskådlighet skildrat livet på hennes fäderneö och med djup och värme behandlat allmänt mänskliga problem.”

Sigrid Undset

1928 tilldelades norska författarinnan Sigrid Undset Nobelpriset i litteratur. Svenska akademins motivering löd: ”för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv”.
Hon skänkte osjälviskt stora delar av prispengarna till välgörande ändamål. Av totalt 156 000 kronor använde Undset 80 000 till att grunda en fond (Maren Charlotte Undset Svarstads legat) för familjer med barn med utvecklingsstörning. 15 000 kronor donerade hon till den norska författarföreningen. Ytterligare 60 000 kronor gav hon till grundandet av ett stipendium som fattiga, katolska familjer kunde söka för att bekosta barnens uppehälle vid katolska skolor.

Pearl Buck

1938 gick Nobelpriset i litteratur till amerikanska författaren Pearl Buck. Hon var uppväxt i Kina och många av hennes romaner utspelar sig där. Buck tilldelades Nobelpriset i litteratur 1938 “för sina rika och verkligt episka beskrivning av bondeliv i Kina och för sina biografiska mästerverk”. I sitt tacktal till Svenska Akademien valde hon “Den kinesiska romanen” som ämne. Hon förklarade: “jag är amerikan till födsel och arv” men tillade också att “mina första kunskaper om berättelser och berättande fick jag i Kina”. Efter en längre diskussion om klassisk kinesiska romaner, särskilt Romansen om de tre kungadömena, Berättelser från träskmarkerna och Drömmar om röda gemak, avslutade hon med att konstatera att i Kina “hade romanförfattaren inte till uppgift att skapa konst utan att tala med folket”.

Gabriela Mistral

1945 gavs Nobelpriset i litteratur till chilenska poeten Gabriela Mistral. Hon var första person från Sydamerika att få Nobelpriset.

Nelly Sachs

1966 fick författaren och poeten Nelly Sachs Nobelpriset i litteratur. Hon var tyska av judiskt ursprung och sedan 1940 bosatt i Sverige. Tidiga verk av Nelly Sachs brändes under bokbålen runt om i Tyskland i maj 1933. Hon fick hjälp av Selma Lagerlöf att fly till Sverige 1940, där hon sedan kom att stanna till sin död. Den 25 april 1952 blev hon svensk medborgare
Nelly Sachs fick dela nobelpriset i litteratur 1966 med den israeliske författaren Samuel Agnon, och tilldelades det med motiveringen “för hennes framstående lyriska och dramatiska diktning, som med gripande styrka tolkar Israels öde”.

Nadine Gordimer

1991 fick sydafrikanska författaren Nadine Gordimer Nobelpriset i litteratur. Det hade då gått 25 år sedan en kvinna sist fick priset. När hon fick priset hade hon gett ut tio romaner, tretton novellsamlingar och en lång rad essäer och artiklar. Hennes författarskap präglades av kampen mot apartheid och hon var också politiskt aktiv.
Akademins motivering var: “som genom storartad episk diktning har – med Alfred Nobels ord – gjort mänskligheten den största nytta”

Toni Morrison

1993 tilldelades amerikanska författaren Toni Morrison Nobelpriset i litteratur. Hon var den första svarta kvinnan att få priset.  Motiveringen löd: “som genom en romankonst präglad av visionär kraft och poetisk pregnans levandegör en väsentlig sida av amerikansk verklighet”

Wisława Szymborska

1996 gick Nobelpriset i litteratur till polska poeten Wisława Szymborska. Svenska akademin motiverade hennes pris med: “för en poesi som med ironisk precision låter det historiska och biologiska sammanhanget träda fram i fragment av mänsklig verklighet”

Tävling Rosa Parks

Det har kommit en bok om Rosa Parks i den fantastiska serien “Små människor, stora drömmar” som passar för barn och vuxna från 3 år och uppåt.

Nu har ni möjlighet att vinna ett exemplar i vår quiz om Rosa Parks och den historiska händelsen som inträffade för 65 år sedan idag när hon vägrade att flytta på sig när en vit man ville ta hennes plats på bussen.

Svara på följande frågor:

I vilken delstat ligger Montgomery där händelsen utspelade sig?

Vad hade Rosa Parks för yrke?

Hur många dagar pågick den bussbojkott som utlöstes av händelsen?

Maila svaren på frågorna till kvinnohistoria@gmail.com
Skriv “Rosa Parks” som ämne i mailet.

Vinnaren kommer att dras bland de rätta svaren och meddelas på torsdag 3 december

Du kan också köpa boken på till exempel Bokus eller på Adlibris

Födelsedag 20 november – Selma Lagerlöf

Innehåller sponsrade länkar

20 november 1858 föddes Selma Lagerlöf, författare och ledamot av Svenska akademin samt nobelpristagare i litteratur 1909.

Det finns så mycket att säga och skriva om Selma. Det går inte riktigt att sammanfatta i en kort text så jag lyfter några korta nedslag och tipsar om vidare läsning.

Hon växte upp på herrgården Mårbacka. Gården, släkten och uppväxten har hon skildrat i Mårbackasviten som består av tre böcker; Mårbacka, Ett barns memoarer och Dagbok. Dessa finns att köpa i en utgåva som innehåller alla tre på Bokus

1891 debuterade hon med Länktext“>Gösta Berglings saga

28 maj 1914 valdes Selma Lagerlöf som första kvinna in i Svenska Akademien. Fem år innan hade hon tilldelats Nobelpriset av akademien. Selma hade både beundrare och motståndare i Akademin och hon var också själv delvis kritisk till Akademin. I brev till Sophie Elkan skrev hon om arbetet i Akademin “Allt mer och mer förvånad blir jag över att märka vad den institutionen har att tänka på, den är ju ett riktigt ämbetsverk. Hade medlemmarna där plikt att avgå vid 70 år, så att gubbarne komme bort och alla vore arbetsdugliga, skulle den kunna göra mycket gagn. Nu är ju nära hälften arbetsodugliga”.

Sophie Elkan var nära vän och ofta ansedd som Selmas livkamrat. Delar av deras brevväxling finns utgiven i boken “Du lär mig att bli fri”. Den finns att köpa på Bokbörsen.

Sophie Elkan

Selma engagerade sig också i samhället på olika sätt i rösträttsrörelsen och kooperativet Svenska Hem bland annat. Hon hjälpte också tyska poeten Nelly Sachs att fly från Nazityskland.

Nelly Sachs

En ny bok som kom ut tidigare i år är “Jag vill sätta världen i rörelse” av Anna-Karin Palm. Den ger en ny bild av Selma som mer än sagotanten på 20-lappen och som lyfter hennes politiska engagemang m.m. Den går att köpa på Bokus eller att lyssna på hos Nextory.

24 februari 1992 gav Sveriges riksbank ut den första 20-kronorssedeln med porträtt av Selma Lagerlöf.

Gillar du innehållet i våra kanaler? Bjud på en kaffe! Swisha 20 kronor till 070-6932416. Tack!

Rösträttskalendern 2021

Jag har gjort en kalender som jag är orimligt stolt över! Den handlar om några av de kvinnor som tog fajten för rösträtten för drygt 100 år sedan! 2021 är det nämligen 100 år sedan som kvinnor fick använda sin rösträtt för första gången i det riksdagsval som hölls i september 2021.

Upptryckt för skojs skull och mest för att jag vill ha till släkt och vänner. Finns dock några ex att köpa i shopen på Ko-fi. En mycket begränsad och exklusiv upplaga 🙂

Vinnarna dragna!

Ni var många som deltog i tävlingen om boken “Små människor, stora drömmar – Greta Thunberg”. Av alla rätta svaren som kom in har vi nu dragit två vinnare!

Grattis Rebecka Häll och Jonna Edlund!

Böckerna kommer på posten!

Små människor, stora drömmar

Nu har det kommit en ny bok i min favoritbokserie “Små människor, stora drömmar”! Bland mina tidigare favoriter finns böckerna om Marie Curie, Coco Chanel och Astrid Lindgren. Den här gången handlar boken om klimataktivisten och fenomenet Greta Thunberg. Jag tror att det är första gången som en av böckerna handlar om en samtida person.

Jag har nu fått möjligheten att lotta ut två exemplar till två personer som kan svara på min miniquiz om Greta Thunberg. Eftersom jag är fixerad vid händelser och datum så handlar quizen så klart om några viktiga datum!

För att delta så svara på dessa tre frågor:

1. Vilket datum är Greta Thunberg född?

2. Vilket datum började Greta Thunberg sin skolstrejk för klimatet?

3. Vilket datum sändes Greta Thunbergs sommarprat?

För att delta i tävlingen så maila svaren till kvinnohistoria@gmail.com. Skriv “Små människor, stora drömmar” i ämnesraden. Två vinnare kommer att lottas bland de som svarat rätt på frågorna. Vinnaren kommer att presenteras här och på @kvinnohistorias instagram den 14/7.

Vill ni istället köpa boken så finns den på både Bokus och Adlibris (annonslänkar)

Om Små människor, stora drömmar

Böckerna är skrivna av Maria Isabel Sanchez Vegara och ges i Sverige numera ut av Bookmark förlag.

Böckerna är skrivna för barn ca 3-6 år men funkar utmärkt att läsa även för vuxna!

I serien finns böcker om Astrid Lindgren, Agatha Christie, Frida Kahlo, Jane Austen, Coco Chanel, Amelia Earhart, Ella Fitzgerald, Marie Curie och Audrey Hepburn

Körkortsinspiration!

Innehåller reklam för trafiko.se

Visste du att det var en kvinna som gjorde den första längre bilfärden någonsin i historien? Känner du till Rallybrudarna? Och vem var Sveriges första kvinnliga busschaufför? Bilar och att köra dem har fler historiska kopplingar till kvinnor än du kanske tror.

Bertha Benz

5 augusti 1888 körde Bertha Benz den första längre sträcka med bil då hon körde 106 km mellan Mannheim och Pforzheim. Hon var gift med bilkonstruktören Carl Benz och hade utan sin makes vetskap tagit med sig barnen och tagit bilen för att besöka sin mor. Bensinen i bilen räckte inte långt så de fick stanna flera gånger längs vägen för att köpa mer på apotek som på den tiden sålde bensin på flaska.
Efter långfärden gav Bertha tips till förbättringar av konstruktionen som hennes make Carl Benz kunde använda sig av i utvecklingen av bilen. Hon föreslog till exempel lågväxel som kunde användas i uppförsbackar. Långfärden användes också som en del av marknadsföringen för bilen då bedriften hade väckt stor uppmärksamhet.

På Bertha Benz tid behövdes knappast körkort för att köra bil. Men idag kan körkortet och att kunna köra bil öppna dörrar och innebära frihet på många sätt. Att ta körkort blir enklare med Trafiko som där man bland annat kan hitta körkortsfrågor inför teoriprovet.

Bilden visar en rekonstruktion av Bertha Benz bilfärd som gjordes 100 år efter den ursprungliga turen

Rallybrudar

Ewy Rosqvist, född 1929 utanför Ystad, var en av Sveriges mest framgångsrika rallyförare. Hon vann många tävlingar bland annat Europamästerskapen och svenska Midnattssolsrallyt, som hon vann fyra gånger. Hon vann också totalsegern i Argentinas landsvägs-Grand Prix 1962.

24 januari 1963 vann svenska rallyföraren Ewy Rosqvist damklassen i Monte Carlo-rally tillsammans med kartläsaren Ursula Wirth. Deras bedrifter gav inspiration till filmen Rallybrudar som kom 2008

Foto: Pressens bild

Jag har själv haft körkort i snart 20 år och även om jag sällan kör så är det skönt att ha det. Jag har också varit handledare och övningskört med flera av mina vänner. På Trafiko.se kan man bland annat enkelt boka handledarkurs vilket är perfekt om man ska köra privat. Där finns också en digital övningskörningsplattform med alla körmoment du ska träna på inför uppkörningen.

Jag tog också busskörtkort efter att jag tagit mitt vanliga bilkörkort och arbetade som busschaufför under några år. Busschaufföryrket är riktigt trevligt och socialt!

Buss-Berta

En svensk pionjär i bussbranschen var Berta “Buss-Berta” Persson, född 11 augusti 1893. Hon blev Sveriges första kvinnliga busschaufför då hon 1927 började köra linjen Kappelshamn-Visby.

Ska du fira att du tagit körkort? Eller köpa en present till någon som tagit körkort? Varför inte ett par snygga bilsolglasögon från Synoptik?

Befrielsen – historien om Nancy Wake

Innehåller sponsrade länkar

Historien om Nancy Wake, den australiensiska agenten som arbetade för britterna med den franska motståndsrörelsen, är fantastisk. Nancy Wake, kallades för “Den vita musen” av tyskarna och var under en tid Gestapos mest eftersökta person. Nu har en ny roman om hennes historia, skriven av författarduon Imogen Kealey kommit ut.

Nancy Wake, född 1912 i Nya Zeeland och uppvuxen i Australien, tog sig runt i världen och hamnade efter en hel del strapatser i Marseille där hon gifte sig med industrimannen Henri Fiocca. När tyskarna ockuperade Frankrike så började hon arbeta med motståndsrörelsen och hjälpa allierade soldater att fly till Spanien. Hon blev tvungen att fly och hamnade i London där hon engagerades av SOE som brittisk agent. Hon hoppade fallskärm in i Frankrike och blev sambandslänken mellan de lokala motståndsgrupperna i Franska Centralmassivet och London. Grupperna genomförde attacker mot tyska posteringar och hade som uppdrag att försvåra för tyskarna att ge understöd till militären när de allierade anlände genom att förstöra broar, järnväg och annan infrastruktur. Under sin tid i Marseille och senare som fältagent blev hon ökänd bland tyskarna då hon alltid lyckades lyckades slinka igenom deras kontroller och vägspärrar – därav öknamnet “den vita musen”.

Imogene Kealey är namnet på en författarduo bestående av brittiska Imogen Robertson och amerikanske Darby Kealey. Detta är deras första gemensamma roman. Det märks att de gjort en hel del research om Nancy Wake även om flera händelser i romanen har stuvats om och ändrats för att få mer dramatisk effekt. Flera verkliga personer har bakats ihop till en för att få ett mer rimligt persongalleri. De har också diktat ihop en antagonist i form av nazisten, major Böhm, som jagar Nancy genom romanen. Detta redogör de också för i slutet av boken.

Det är befriande att läsa om en kvinnlig huvudperson som har ett driv och en rastlöshet som för handlingen framåt. Nancy Wake framstår som en superhjälte som trotsar både fysisk smärta, psykisk press, nazisternas kulor och kvinnoföraktande fransmän. Det märks att författarduon har arbetat med filmmanus då många av scenerna målas upp visuellt och är rejält actionspäckade. Det ryktas också om att det planeras en Hollywood-film utifrån den här romanen vilket känns passande.

Romanen är perfekt för den som vill ha spännande, lättillgänglig sommarläsning med en historisk koppling och en kvinnlig hjälte i huvudrollen! En perfekt bok för hängmattan!

Köp boken på Bokus eller Adlibris

Eller lyssna på den på Nextory där du nu får 30 dagars gratis lyssning med rabattkoden Kvinnohistoria3!