
Ito Noe var en feministisk föregångare i det konservativa Japan som vågade stå upp för radikala idéer som fri kärlek och kvinnans frigörelse.
Ito Noe föddes den 21 januari 1895 på ön Kyushu i Japan. I tonåren tvingades hon in i ett arrangerat äktenskap i sin hemby men flydde istället till Tokyo där hon så småningom fick hjälp att avsluta äktenskapet. Hon gifte sig istället 1912 med författaren Tsuji Jun som hon fick två barn med.
I Tokyo kom hon som 18-åring i kontakt med Blåstrumperörelsen – en feministisk rörelse med progressiv inriktning som lyfte frågor om kvinnors rätt till utbildning, livsmöjligheter och politiskt utrymme. I tjugoårsåldern blev hon redaktör för rörelsens litterära magasin Seito.
Ito Noe talade flera språk och kunde därför ge en internationell utblick till tidningen och översätt internationella texter bland annat artiklar skrivna av anarkisten Emma Goldman.’
1916 lämnade hon sin make för en passionerad kärleksaffär med anarkisten Osugi Sakae. För Ito Noe var den fri kärleken en del av den idévärld som hon ville arbeta för att sprida. Ito Noe blev indragen i ett triangeldrama med Osugi Sakae och ytterligare en kvinna vilket deras motståndare använde för att visa på hur omoraliska de och deras argument för fri kärlek var.
Ito Noe fortsatte under flera år att skriva om och publicera artiklar och böcker med anarkistiska teman och om kontroversiella ämnen så som prostitution, aborter och kvinnlig frigörelse. Hon var också med och grundade olika kvinnoföreningar och grupper inom den socialistiska och anarkistiska rörelsen. Hon var populär och upplyft i de radikala kretsarna och uppmärksammades även internationellt men hotades och trakasserades av motståndare och myndigheter.
Efter en jordbävning 1923 som orsakade stor skada och många bränder i Japan med över 100 000 döda. I kaoset som uppstod efter jordbävningen så anklagades vissa grupper för att medvetet ha startat bränder och många socialister och anarkister jagades och mördades. Den 16 september 1923 så greps Ito Noe tillsammans med Sakae Osugi. De misshandlades och mördades av den hemliga polisen. Kropparna hittades dumpade i en brunn några dagar senare.
Källor:
Noe, Ito, 1895-1923, http://libcom.org/history/noe-ito-1895-1923
Pingback: 16 september | Kvinnohistoria
Pingback: 21 januari | Kvinnohistoria