Nobelpristagare i fysik

Marie Curie

Maria Goeppert-Mayer

Maria Goeppert-Mayer, tysk-amerikansk fysiker,  tilldelades 1963 nobelpriset i fysik, tillsammans med Eugene Wigner och J. Hans D. Jensen, “för deras upptäckter beträffande atomkärnornas skalstruktur”. Goeppert-Mayer hade 1948 presenterat en modell, som ordnade protonerna och neutronerna i en atomkärna i en serie “skal”, ungefär som elektronerna utanför kärnan.
Goeppert Mayer är den andra  kvinnan som fått nobelpriset i fysik.

Donna Strickland

Donna Strickland tilldelades 2018 års Nobelpris i fysik tillsammans med Gérard Mourou och Arthur Ashkin ”för banbrytande uppfinningar inom laserfysik”. Hon är alltså den tredje kvinnan att motta priset i fysik-kategorin.

Andrea Ghez

Årets pristagare är Andrea Ghez som vann priset tillsammans med Reinhard Genzel för “upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum”

Nobelpristagare i kemi – fram till 2000-talet

Marie Curie
Marie Curie mottog 1911 nobelpriset i kemi och var den första kvinnliga pristagaren i den kategorin. Hon var också den första att få pris i två olika kategorier då hon 1903 fått priset i fysik.
Curie fick kemipriset för upptäckterna av grundämnena Radium och Polonium. Polonium uppkallades efter hennes hemland Polen.

Irene Joliot Curie

Dorothy Crowfoot Hodgkin
Dorothy Crowfoot Hodgkin fick 1964 nobelpriset i kemi för sitt arbete med röntgenkristallografi, en teknik som gjorde att hon kunde kartlägga strukturen på komplexa molekyler som t ex insulin och vitamin B12.
Crowfoot Hodgkin var brittiska född i Kairo men verksam i England vid Oxford University där hon forskade inom molekylärbiologi.

Ekonomipristagare

Elinor Ostrom

2009 tilldelades amerikanska nationalekonomen Elinor Ostrom Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Hon var första kvinna att få nobelpriset i denna kategori. Motiveringen för priset var: “för hennes analys av ekonomisk organisering, särskilt samfälligheter”. Ostroms teori om hur det allmänna ska styras, där tillit är nyckelbegreppet, är grundläggande inom flera samhällsvetenskaper. Den kan till exempel användas för att beskriva välfärdsstatens fortlevnad med ett socialförsäkringssystem och ett skattesystem som inte missbrukas. Utan samarbete och tillit fungerar systemet sämre enligt hennes teori.

Nobelpristagare i medicin – fram till år 2000

Gerty Cori

Gerty Cori erhöll Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1947. Under hennes liv forskade hon om kolhydratmetabolismen och upptäckte bland annat den fysiologiska process där laktat från musklerna omvandlas till glukos i levercellerna för att kunna transporteras tillbaka till musklerna igen, i vad som kallas för coricykeln. Cori växte upp i Prag där hon även utbildades och efter detta flyttade hon till Wien där hon gifte sig med Carl Cori. 1922 emigrerade hon och maken till USA då förhållanden i Europa gjorde det svårt för Cori, som var jude, att få akademisk anställning. I USA kom Cori att forska om kolhydratmetabolismen som ledde till att hon tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1947 för hennes upptäckter av glykogenskatalytiska omvandling. Hon delade priset med sin man och Bernardo Alberto Houssay.

Rosalyn Yalow

1977 tilldelades amerikanska  kärnfysikern Rosalyn Yalow Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Hon fick priset tillsammans med Roger Guillemin och Andrew V. Schally, för att hon utvecklat en radioimmunologisk metod för att bestämma kroppens produktion av hormoner, s. k. radioimmunoassay

Barbara McClintock

1983 fick Barbara McClintock Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Hon var en av världens mest framstående cytogenetiker.  McClintock studerade kromosomer och de förändringar dessa genomgår när majs reproducerar sig. Hon utvecklade metoder för att synliggöra majsens kromosomer och kunde genom att studera dessa i mikroskop visa på flera grundläggande  genetiska mekanismer. Hon skapade den första genetiska kartan för majs baserad på länkade gener, gener som sitter så nära varandra att de oftast nedärvs tillsammans.
Priset fick hon för sina upptäckter om mobila genetiska element.

Rita Levi-Montalcini
1986 fick italienska neurobiologen Rita Levi-Montalcini Nobelpriset i fysiologi eller medicin för om upptäcktenervernas tillväxtfaktor vilken hon kallade NGF (Nerve Growth Factor)

Gertrude B.Elion

1988 fick amerikanska biokemisten Gertrude B. Elion Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med George H. Hitchings, för de sex läkemede lsom de upptäckte:

Christiane Nüsslein-Volhard

1995 tilldelades tyska biologen Christiane Nüsslein-Volhard tillsammans med Edward B. Lewis och Eric F. Wieschaus nobelpriset i fysiologi eller medicin “för deras upptäckter rörande den genetiska styrningen av embryots tidiga utveckling”

Fredspriset – fram till år 2000

Bertha von Suttner

Jane Addams

1931 gick Nobels fredspris till amerikanska feministen Jane Addams.
Addams var aktiv förespråkare för kvinnlig rösträtt och under första världskriget aktiv i fredsrörelsen, bland annat som ledare för Women’s International League for Peace and Freedom. Vid krigsutbrottet 1914 bildade hon Women’s Peace Party, som tillsammans med andra fredsföreningar i USA och Europa särskilt inriktade sig på att få till stånd en neutral medlingskonferens.

Emily Balch

1946 tilldelades Emily Greene Balch, amerikansk författare och professor, Nobels fredspris. Hon var bland annat verksam inom Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet.

Betty Williams och Mairead Corrigan

1976 utdelades Nobels fredspris till Betty Williams och Mairead Corrigan för deras arbete för fred på Nordirland. Williams och Corrigan grundade organisationen The Community of Peace People efter att de blivit vittnen till att tre barn dödats i en skottlossning i Belfast

Moder Teresa
1979 blev katolska nunnan Moder Teresa Nobels fredspristagare. I över 45 år tog hon hand om de fattiga, sjuka, föräldralösa och döende, först i Indien och sedan i andra länder. Moder Teresahelgonförklarades den 4 september 2016

Alva Myrdal

1982 blev svenska författaren och politikern Alva Myrdal mottagare av Nobels fredspris. Åren1962–1973 var hon ordförande i den svenska delegationen vid nedrustningskonferensen i Genève. I samarbete med andra alliansfria stater arbetade hon där mot supermakternas kapprustning. Alva Myrdal var också en aktiv opinionsbildare för fred och mot kärnvapenrustningen och kärnkraft.

Aung San Suu Kyi

1991 tilldelades Nobels fredspris till Aung San Suu Kyi, oppositionsledare och demokratikämpe i Burma. Hon förespråkade icke-våldsmetoder i sin kamp mot militärregimen men arresterades och sattes i husarrest under många år under 90- och 00-talet.
Eftersom hon satt i husarrest kunde Suu Kyi inte medverka vid prisutdelningen i Oslo utan sönerna och maken fick ta emot priset i hennes ställe.
Fredspriset fick stor påverkan för omvärldens förståelse för situationen i Burma och lyfte frågan till en global nivå.

Rigoberta Menchú Tum

1992 mottog Rigoberta Menchú Tum Nobels fredspris. Hon tillhör folkgruppen quiché och är dotter till en bondeledare som mördades 1980. Hon har deltagit i kampen för mayaindianernas mänskliga rättigheter i Guatemala, inte minst under Efraín Ríos Montts regim. Hennes bok “Jag, Rigoberta Menchú”, har blivit översatt till ett flertal språk.

Jody Williams

10 december 1997 tilldelades Nobels fredspris till Jody Williams för hennes arbete för att få fram ett internationellt förbud mot landminor.

Litteratur

Selma Lagerlöf

1909 fick Selma Lagerlöf som första kvinna ta emot Nobelpriset i litteratur. Akademiens motivering löd: ”på grund av den ädla idealitet, den fantasiens rikedom och den framställningens själfullhet, som prägla hennes diktning”. Lagerlöf hade varit nominerad ett flera gånger tidigare, men hade motarbetats av Akademiens ständige sekreterare Carl David af Wirsén. 1909 fick han dock till slut se sig nedröstad av den majoritet av akademiledamöterna, som trots allt ville ge henne utmärkelsen. Lagerlöf var den första kvinna och svensk som tilldelades det litterära Nobelpriset. Tack vare prissumman kunde hon köpa tillbaka barndomshemmet Mårbacka i Värmland.

Grazia Deledda

Sigrid Undset

1928 tilldelades norska författarinnan Sigrid Undset Nobelpriset i litteratur. Svenska akademins motivering löd: ”för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv”.
Hon skänkte osjälviskt stora delar av prispengarna till välgörande ändamål. Av totalt 156 000 kronor använde Undset 80 000 till att grunda en fond (Maren Charlotte Undset Svarstads legat) för familjer med barn med utvecklingsstörning. 15 000 kronor donerade hon till den norska författarföreningen. Ytterligare 60 000 kronor gav hon till grundandet av ett stipendium som fattiga, katolska familjer kunde söka för att bekosta barnens uppehälle vid katolska skolor.

Pearl Buck

1938 gick Nobelpriset i litteratur till amerikanska författaren Pearl Buck. Hon var uppväxt i Kina och många av hennes romaner utspelar sig där. Buck tilldelades Nobelpriset i litteratur 1938 “för sina rika och verkligt episka beskrivning av bondeliv i Kina och för sina biografiska mästerverk”. I sitt tacktal till Svenska Akademien valde hon “Den kinesiska romanen” som ämne. Hon förklarade: “jag är amerikan till födsel och arv” men tillade också att “mina första kunskaper om berättelser och berättande fick jag i Kina”. Efter en längre diskussion om klassisk kinesiska romaner, särskilt Romansen om de tre kungadömena, Berättelser från träskmarkerna och Drömmar om röda gemak, avslutade hon med att konstatera att i Kina “hade romanförfattaren inte till uppgift att skapa konst utan att tala med folket”.

Gabriela Mistral

1945 gavs Nobelpriset i litteratur till chilenska poeten Gabriela Mistral. Hon var första person från Sydamerika att få Nobelpriset.

Nelly Sachs

1966 fick författaren och poeten Nelly Sachs Nobelpriset i litteratur. Hon var tyska av judiskt ursprung och sedan 1940 bosatt i Sverige. Tidiga verk av Nelly Sachs brändes under bokbålen runt om i Tyskland i maj 1933. Hon fick hjälp av Selma Lagerlöf att fly till Sverige 1940, där hon sedan kom att stanna till sin död. Den 25 april 1952 blev hon svensk medborgare
Nelly Sachs fick dela nobelpriset i litteratur 1966 med den israeliske författaren Samuel Agnon, och tilldelades det med motiveringen “för hennes framstående lyriska och dramatiska diktning, som med gripande styrka tolkar Israels öde”.

Nadine Gordimer

1991 fick sydafrikanska författaren Nadine Gordimer Nobelpriset i litteratur. Det hade då gått 25 år sedan en kvinna sist fick priset. När hon fick priset hade hon gett ut tio romaner, tretton novellsamlingar och en lång rad essäer och artiklar. Hennes författarskap präglades av kampen mot apartheid och hon var också politiskt aktiv.
Akademins motivering var: “som genom storartad episk diktning har – med Alfred Nobels ord – gjort mänskligheten den största nytta”

Toni Morrison

1993 tilldelades amerikanska författaren Toni Morrison Nobelpriset i litteratur. Hon var den första svarta kvinnan att få priset.  Motiveringen löd: “som genom en romankonst präglad av visionär kraft och poetisk pregnans levandegör en väsentlig sida av amerikansk verklighet”

Wisława Szymborska

1996 gick Nobelpriset i litteratur till polska poeten Wisława Szymborska. Svenska akademin motiverade hennes pris med: “för en poesi som med ironisk precision låter det historiska och biologiska sammanhanget träda fram i fragment av mänsklig verklighet”

Köp min bok “Kvinnorna bakom – 50 historiska händelser”