12 juni 1891 tilläts svenska kvinnor, genom en kunglig kungörelse, att bli apotekselever, ta farmaceutexamen och arbeta som apotekare. 1897 blev Märtha Leth den första kvinnan att ta examen från farmaceutiska institutet.
12 juni 1935 spelade 17-åriga Ella Fitzgerald in sina första låtar “Love and Kisses” och “I’ll Chase the Blues Away”.
12 juni 1942 fick Anne Frank en dagbok i födelsedagspresent på sin trettonårsdag.
12 juni 1963 hade storfilmen Cleopatra premiär i New York. Titelrollen spelades av Elizabeth Taylor.
12 juni 1975 dömdes indiska premiärministern Indira Gandhi för korruption och valfusk. Hon förbjöds att inneha politiska ämbeten under 6 år. Hon vägrade dock att avgå och utlyste undantagstillstånd som gjorde att hon kunde sitta kvar till valet 1977.
Födda
12 juni 1828 föddes schweiziska författarinnan Johanna Spyri som bland annat skrivit böckerna om Heidi
12 juni 1892 föddes Djuna Barnes, amerikansk författare och konstnär som bland annat skrivit den lesbiska kultklassikern “Nattens skogar” som gavs ut 1936.
Döda
12 juni 918 dog Ethelfleda, regerande drottning och militär överbefälhavare av Mercia (i nuvarande Storbrittanien) från år 911. Under hennes tid som drottning utsattes Mercia för upprepade attacker från danska vikingar men klarade sig någorlunda i stridigheterna.
12 juni 2012 dog amerikanska statsvetaren Elinor Ostrom, 78 år gammal. Hon mottog “Nobelpriset” i ekonomi 2009. Hon var första kvinna som mottog detta pris och är fortfarande den enda kvinna som tilldelats priset.
Gillar du innehållet i våra kanaler? Bjud på en kaffe! Gå in på Ko-fi och skicka en kaffe eller swisha 20 kronor till 070-6932416!
1 juni 1533 kröntes Anne Boleyn till Englands drottning. Hon behöll positionen till 1536 då hon halshöggs.
1 juni 1906 infördes kvinnlig rösträtt i Storfurstendömet Finland som var första land i Norden att fatta ett sådant beslut. Enligt den nya vallagen som infördes 1 juni 1906 blev Finland även det första landet att låta kvinnor kandidera i nationella val.
1 juni 1964 flyttade Dolly Parton till Nashville för att göra karriär, dagen efter att hon gått ut high school.
Födda
1 juni 1926 föddes Norma Jeane Mortenson, känd som Marilyn Monroe, filmstjärna och symbol för Hollywoods guldålder.
1 juni 1929 föddes Nargis Dutt, en av Indiens största filmstjärnor genom tiderna.
Döda
1 juni 1660 hängdes Mary Dyer i Boston då hon tillhörde Kväkarna som var förbjudna att vistas i Massachusetts Bay Colony.
1 juni 1957 dog arvtagerskan, konstsamlaren och excentrikern Luisa Casati som varit inspiration för konstnärer och modeskapare.
1 juni 1968 dog Helen Keller författare, aktivist och den första dövblinda personen att ta en akademisk examen. Hon dog 88 år gammal och hade då skrivit 12 böcker och mängder av artiklar. Hennes verk brändes av nazisternas 1933 då de bl a behandlade funktionshindrades rättigheter.
Gillar du innehållet i våra kanaler? Bjud på en kaffe! Gå in på Ko-fi och skicka en kaffe eller swisha 20 kronor till 070-6932416!
Förutom att ni kan hitta min bok på Avarums bokrea för bara 190:‐ så finns det massor av andra kvinnohistoriska böcker på rean nu!
Karin Tegenborg Falkdalens utmärkta Svenska drottningar finns att köpa för bara 99 kr hos Bokus. Ett praktverk som ger drottningar som många knappt känner till namn, kött och blod samt sin rättmätiga plats i historien. På Adlibris finns samma bok för 109 kr
För den som vill ha lite spännande spionhistoria är Agent Sonya av Ben Macintyre ett bra alternativ. 79 kr på Bokus och 89 kr på Adlibris
Jag vill inte ha levt förgäves av Mari Larsson är historien om Anne Frank bortom den historia som dagboken berättar. I detta gedigna verka har Mari Larsson försökt gå till botten med vem Anne Frank egentligen var. 89 kr på Bokus och 89 kronor på Adlibris
Kvinnorna som format vår värld och deras kopplingar till varandra av Kate Hodges är en samling historier om en rad kvinnor från 1800-talet och fram till idag som påverkat den värld vi lever i idag. Hon beskriver också deras kopplingar till varandra och hur de på olika sätt samarbetat eller utmanat varandra. På Bokus kostar den endast 39 kronor! Samma hos Adlibris!
Lesbiska Ligan av Mian Lodalen är en välresearchad roman som baserar sig på ett sant kriminalfall från andra välrdskrigstidens Stockholm. 69 kronor hos Bokus
23-25 juli får du 10% rabatt på allt från Bokus med koden JULI2021
Några boktips!
Lisa och Lilly av Mian Lodalen
Denna berättelse om ung kärlek i det tidiga 1900-talets Stockholm är levande och så vackert berättad. De känslor som Lisa och Lilly känner för varandra är inte accepterade i den tid och det samhälle de lever i. Både i romanen och i den sanna historien den bygger på, har deras kärlekshistoria ett tragiskt slut. LÄNK TILL BOKUS
Den konserverade änkan av Helene Gullberg
En mustig roman som utspelar sig i 1700-talets Stockholm. Huvudperson är Sara Haupt, gift med den berömda möbelskaparen Georg Haupt. När Georg dör och Sara blir änka så förändras både hennes liv och hennes möljligheter. LÄNK TILL BOKUS
Sommaren på Park Avenue av Renee Rosen
En mysig sommarroman! Den unga Alice Weiss börjar jobba på tidningen Cosmopolitan i New York. Tidningens chefsredaktör är den legendariska och skandalösa författaren Helen Gurley Brown. En roman som påminner om Sex and the City. LÄNK TILL BOKUS
Bomullsängeln av Susanna Alakoski
Första delen i Alakoskis svit av historiska romaner som utspelar sig i Vasas bomullsindustri. Ett porträtt av den unga kvinnan Hilda som blir en otroligt fångande berättelse om kvinnors möjligheter, rättigheter och om kvinnors arbete. LÄNK TILL BOKUS
Kvinnor i strid Anna Larsdotter
En välskriven bok med ett kvinnohistoriskt tema som sällan kommer fram om kvinnor som aktivt deltagit i strid på olika sätt. Väldigt informativ och mycket läsvärd! LÄNK TILL BOKUS
Innehåller annonslänkartill Bokus, BookBeat och Nextory
Nu är det sommar med semestrar och ledigheter! Det bästa med det är väl all underbar sommarläsning!
Här kommer lite boktips med kvinnohistoriskt tema.
Glöm inte erbjudandet från BookBeat där du med rabattkoden Kvinnohistoria får 40 dagar gratis lyssning istället för de vanliga 30!
Historiska romaner
Lisa och Lilly
Mian Lodalen
Denna berättelse om ung kärlek i det tidiga 1900-talets Stockholm är levande och så vackert berättad. De känslor som Lisa och Lilly känner för varandra är inte accepterade i den tid och det samhälle de lever i. Både i romanen och i den sanna historien den bygger på, har deras kärlekshistoria ett tragiskt slut.
En mustig roman som utspelar sig i 1700-talets Stockholm. Huvudperson är Sara Haupt, gift med den berömda möbelskaparen Georg Haupt. När Georg dör och Sara blir änka så förändras både hennes liv och hennes möljligheter.
En mysig sommarroman! Den unga Alice Weiss börjar jobba på tidningen Cosmopolitan i New York. Tidningens chefsredaktör är den legendariska och skandalösa författaren Helen Gurley Brown. En roman som påminner om Sex and the City
Första delen i Alakoskis svit av historiska romaner som utspelar sig i Vasas bomullsindustri. Ett porträtt av den unga kvinnan Hilda som blir en otroligt fångande berättelse om kvinnors möjligheter, rättigheter och om kvinnors arbete.
En välskriven bok med ett kvinnohistoriskt tema som sällan kommer fram om kvinnor som aktivt deltagit i strid på olika sätt. Väldigt informativ och mycket läsvärd!
Denna bok grep tag om mig på riktigt. Här får vi möta Sophie Sager, kvinnan som hade huvudrollen i det Sagerska målet. Hon var ett offer för misshandel som mot alla odds stod upp för sin rätt och långt innan Metoo, tog sin gärningsman till rätten. Målet 1800-talets mest sensationella svenska rättegång och den här boken beskriver både fallet och personen Sophie Sager på ett mycket målande sätt.
Lärorikt och nyanserande om vikingatidens kvinnor. En viktig bok om en historisk era som dras med myter och falska föreställningar om hur det egentligen var.
En av mina favoritbiografier som trots att den har några år på nacken är mycket läs- eller lyssningsvärd! Om Ada Nilsson, en radikal läkare och aktivist som fick stor betydelse i kampen för kvinnors rättigheter.
Berättelsen om Maria Christina Kiellström (1744 1798), flickan som växte upp i Stockholm och genom Bellmans visor blev en sexsymbol för en hel era. En välskriven och välresearchad bok om ett spännande kändisöde i 1700-talets Sverige.
Nu har ni möjlighet att ta del av ett mycket fint erbjudande från BookBeat som du kan få testa gratis i 40 dagar via den här länken + rabattkoden Kvinnohistoria
Bessie Coleman föddes i Texas 1892 i en familj med tretton barn. Hennes mor var ett afroamerikanskt hembiträde och henne far var jordbruksarbetare med ursprung i en av Amerikas många ursprungsbefolkningsgrupper. Som barn gick hon några år i en segregerad skola samtidigt som hon arbetade som bomullsplockerska och tvätterska för att bidra till familjens försörjning. Som 18-åring hade hon sparat ihop tillräckligt med pengar för att kunna gå på college och hon lyckades gå en termin på Universitetet i Langston, Oklahoma innan pengarna tog slut. Hon hade inte råd att utbilda sig vidare.
Vid 23 års ålder flyttade hon till Chicago och började arbeta som manikyrist. Första världskriget pågick och hennes bröder, som tjänstgjort i Europa, kom hem med historier om en annan värld och om flygplan. Bessie var fascinerad. Hon bestämde dig. Hon skulle lära sig att flyga. I Europa fick kvinnor flyga flygplanen. I USA fanns inga kvinnliga piloter. Inga flygutbildningar i landet tog än så länge emot kvinnor och inte afroamerikaner heller för den delen. Bessie ansökte till pilotutbildningar över hela landet men fick avslag varje gång. Hon fick tips om att hon skulle kunna utbilda sig i Frankrike. I Frankrike fanns inte lika mycket fördomar mot icke-vita personer och Frankrike var också ledande inom utvecklingen av flygteknik vid tiden. Men, för att kunna ta sig dit och kunna genomföra utbildningen så behövde hon pengar och hon skulle också behöva lära sig språket. Hon tog kurser i franska på sin fritid samtidigt som hon arbetade dubbla skift på parallella jobb för att tjäna ihop till resan och utbildningen. Hösten 1920 reste hon, 28 år gammal, till Frankrike för att äntligen påbörja utbildningen för att få bli pilot. Efter drygt sex månaders utbildning, den 15 juni 1921 fick hon till sist sin licens från Fédération Aéronautique Internationale – sitt internationella flygcertifikat! Hon var nu den första afroamerikanska kvinnan som fick flyga och styra ett flygplan.
Eftersom det var dyrt att flyga och pilotjobben än så länge var få så bestämde hon sig för att lära sig att trick-flyga för att kunna tjäna pengar på att göra våghalsiga flygshower. Hon tränade ytterligare några månader i Europa innan hon återvände till USA där intresset för den märkvärdiga aviatrisen var stort. Hon blev inbjuden att göra framträdanden, hålla tal och göra flygshower över hela landet. Hon reste runt och berättade och visade filmer av hennes trick men hon vägrade att framträda på platser som var segregerade. Hon var tydlig med vad hon ville. Hon ville tjäna tillräckligt med pengar för att kunna köpa ett eget flygplan och öppna en flygskola för kvinnor och afroamerikaner i USA. Hon ville att fler skulle kunna uppnå samma drömmar som hon nu hade nått och få uppleva friheten att flyga. Redan ett par år efter att hon återvänt till USA var hon med om sin första stora flygkrasch. Den typ av trickflygning hon höll på med var så klart livsfarlig och innehöll bland annat svårigheter som att loopa i en loop eller att flyga upp och ned i formen av en åtta. I februari 1923 kraschade hennes flygplan när motorn plötsligt stannade. Hon bröt ena benet och flera revben men tog sig tillbaka och blev fullt återställd. Hon fortsatte flyga så snart hennes skador hade läkt.
I april 1926 var Bessie ute på en testflygning tillsammans med en flygmekaniker, som hette William Wills. Hon satt i passagerarsätet medan planet, som flögs av William, plötsligt rusade och William förlorade kontrollen över styrningen. Planet snurrade runt och Bessie, som inte hade något säkerhetsbälte, föll ur det öppna planet och dog av fallet från ca 3000 fot. Planet kraschade lite längre bort och även William dog
Ito Noe var en feministisk föregångare i det konservativa Japan som vågade stå upp för radikala idéer som fri kärlek och kvinnans frigörelse.
Ito Noe föddes den 21 januari 1895 på ön Kyushu i Japan. I tonåren tvingades hon in i ett arrangerat äktenskap i sin hemby men flydde istället till Tokyo där hon så småningom fick hjälp att avsluta äktenskapet. Hon gifte sig istället 1912 med författaren Tsuji Jun som hon fick två barn med.
I Tokyo kom hon som 18-åring i kontakt med Blåstrumperörelsen – en feministisk rörelse med progressiv inriktning som lyfte frågor om kvinnors rätt till utbildning, livsmöjligheter och politiskt utrymme. I tjugoårsåldern blev hon redaktör för rörelsens litterära magasin Seito.
Ito Noe talade flera språk och kunde därför ge en internationell utblick till tidningen och översätt internationella texter bland annat artiklar skrivna av anarkisten Emma Goldman.’
1916 lämnade hon sin make för en passionerad kärleksaffär med anarkisten Osugi Sakae. För Ito Noe var den fri kärleken en del av den idévärld som hon ville arbeta för att sprida. Ito Noe blev indragen i ett triangeldrama med Osugi Sakae och ytterligare en kvinna vilket deras motståndare använde för att visa på hur omoraliska de och deras argument för fri kärlek var.
Ito Noe fortsatte under flera år att skriva om och publicera artiklar och böcker med anarkistiska teman och om kontroversiella ämnen så som prostitution, aborter och kvinnlig frigörelse. Hon var också med och grundade olika kvinnoföreningar och grupper inom den socialistiska och anarkistiska rörelsen. Hon var populär och upplyft i de radikala kretsarna och uppmärksammades även internationellt men hotades och trakasserades av motståndare och myndigheter.
Efter en jordbävning 1923 som orsakade stor skada och många bränder i Japan med över 100 000 döda. I kaoset som uppstod efter jordbävningen så anklagades vissa grupper för att medvetet ha startat bränder och många socialister och anarkister jagades och mördades. Den 16 september 1923 så greps Ito Noe tillsammans med Sakae Osugi. De misshandlades och mördades av den hemliga polisen. Kropparna hittades dumpade i en brunn några dagar senare.
Nobelpriset i fysik 1903 gick till Marie Curie tillsammans med hennes man Pierre och Henri Becquerel för deras forskning om radioaktivitet. Hon var den första kvinnan att ta emot Nobelpriset. Marie Curie växte upp i Warszawa i Polen under relativt svåra förhållanden. Hon var begåvad och utmärkte sig i skolan redan tidigt. 1891 reste hon till Paris och började studera vid Sorbonne. 1895 gifte hon sig med kollegan Pierre Curie som hon bedrev forskning tillsammans med. Curie studerade det nyupptäckta fenomenet radioaktivitet och gjorde flera banbrytande upptäckter på området.
Marie Curie är den första av fyra kvinnor som fått nobelpriset i fysik
Maria Goeppert-Mayer
Maria Goeppert-Mayer, tysk-amerikansk fysiker, tilldelades 1963 nobelpriset i fysik, tillsammans med Eugene Wigner och J. Hans D. Jensen, “för deras upptäckter beträffande atomkärnornas skalstruktur”. Goeppert-Mayer hade 1948 presenterat en modell, som ordnade protonerna och neutronerna i en atomkärna i en serie “skal”, ungefär som elektronerna utanför kärnan. Goeppert Mayer är den andra kvinnan som fått nobelpriset i fysik.
Donna Strickland
Donna Strickland tilldelades 2018 års Nobelpris i fysik tillsammans med Gérard Mourou och Arthur Ashkin ”för banbrytande uppfinningar inom laserfysik”. Hon är alltså den tredje kvinnan att motta priset i fysik-kategorin.
Andrea Ghez
Årets pristagare är Andrea Ghez som vann priset tillsammans med Reinhard Genzel för “upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum”
Nobelpristagare i kemi – fram till 2000-talet
Marie Curie Marie Curie mottog 1911 nobelpriset i kemi och var den första kvinnliga pristagaren i den kategorin. Hon var också den första att få pris i två olika kategorier då hon 1903 fått priset i fysik. Curie fick kemipriset för upptäckterna av grundämnena Radium och Polonium. Polonium uppkallades efter hennes hemland Polen.
Irene Joliot Curie
Nobelpriset i kemi tilldelades 1935 till Irene Joliot Curie, tillsammans med hennes man Frederic Joliot. Irene var dotter till Marie och Pierre Curie och fortsatte på föräldrarnas bana och forskade kring radioaktivitet. Priset fick hon för upptäckten av konstgjord radioaktivitet.
Dorothy Crowfoot Hodgkin Dorothy Crowfoot Hodgkin fick 1964 nobelpriset i kemi för sitt arbete med röntgenkristallografi, en teknik som gjorde att hon kunde kartlägga strukturen på komplexa molekyler som t ex insulin och vitamin B12. Crowfoot Hodgkin var brittiska född i Kairo men verksam i England vid Oxford University där hon forskade inom molekylärbiologi.
Ekonomipristagare
Elinor Ostrom
2009 tilldelades amerikanska nationalekonomen Elinor Ostrom Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Hon var första kvinna att få nobelpriset i denna kategori. Motiveringen för priset var: “för hennes analys av ekonomisk organisering, särskilt samfälligheter”. Ostroms teori om hur det allmänna ska styras, där tillit är nyckelbegreppet, är grundläggande inom flera samhällsvetenskaper. Den kan till exempel användas för att beskriva välfärdsstatens fortlevnad med ett socialförsäkringssystem och ett skattesystem som inte missbrukas. Utan samarbete och tillit fungerar systemet sämre enligt hennes teori.
Nobelpristagare i medicin – fram till år 2000
Gerty Cori
Gerty Cori erhöll Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1947. Under hennes liv forskade hon om kolhydratmetabolismen och upptäckte bland annat den fysiologiska process där laktat från musklerna omvandlas till glukos i levercellerna för att kunna transporteras tillbaka till musklerna igen, i vad som kallas för coricykeln. Cori växte upp i Prag där hon även utbildades och efter detta flyttade hon till Wien där hon gifte sig med Carl Cori. 1922 emigrerade hon och maken till USA då förhållanden i Europa gjorde det svårt för Cori, som var jude, att få akademisk anställning. I USA kom Cori att forska om kolhydratmetabolismen som ledde till att hon tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1947 för hennes upptäckter av glykogenskatalytiska omvandling. Hon delade priset med sin man och Bernardo Alberto Houssay.
Rosalyn Yalow
1977 tilldelades amerikanska kärnfysikern Rosalyn Yalow Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Hon fick priset tillsammans med Roger Guillemin och Andrew V. Schally, för att hon utvecklat en radioimmunologisk metod för att bestämma kroppens produktion av hormoner, s. k. radioimmunoassay
Barbara McClintock
1983 fick Barbara McClintock Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Hon var en av världens mest framstående cytogenetiker. McClintock studerade kromosomer och de förändringar dessa genomgår när majs reproducerar sig. Hon utvecklade metoder för att synliggöra majsens kromosomer och kunde genom att studera dessa i mikroskop visa på flera grundläggande genetiska mekanismer. Hon skapade den första genetiska kartan för majs baserad på länkade gener, gener som sitter så nära varandra att de oftast nedärvs tillsammans. Priset fick hon för sina upptäckter om mobila genetiska element.
Rita Levi-Montalcini 1986 fick italienska neurobiologen Rita Levi-Montalcini Nobelpriset i fysiologi eller medicin för om upptäcktenervernas tillväxtfaktor vilken hon kallade NGF (Nerve Growth Factor)
Gertrude B.Elion
1988 fick amerikanska biokemisten Gertrude B. Elion Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med George H. Hitchings, för de sex läkemede lsom de upptäckte:
merkaptopurin, första behandlingen mot leukemi.
azatioprin, första immunosuppressiva läkemedlet används vid organtransplantation.
allopurinol, används vid gikt.
pyrimetamin, mot malaria.
trimetoprim, används mot meningit, blodförgiftning, och nedre urinvägsinfektion.
aciklovir, mot munherpes.
Förutom Nobelpriset 1988 har hon också blivit utnämnd till hedersdoktor tjugo gånger.
Christiane Nüsslein-Volhard
1995 tilldelades tyska biologen Christiane Nüsslein-Volhard tillsammans med Edward B. Lewis och Eric F. Wieschaus nobelpriset i fysiologi eller medicin “för deras upptäckter rörande den genetiska styrningen av embryots tidiga utveckling”
Fredspriset – fram till år 2000
Bertha von Suttner
10 december 1905 tilldelades Bertha von Suttner, österrikisk författare och pacifist, Nobels fredspris. Hon var första kvinna att få priset i denna kategori. Bertha von Suttner blev mest uppmärksammad för sitt antimilitaristiska verk “Ned med vapnen!”. von Suttner var också nära vän till Alfred Nobel, som fascinerades av hennes fredsarbete och inledde en korrespondens med henne. Det sägs också att hennes tankegångar inspirerade Nobel till att instifta priset. 1933, efter hennes död, brändes Ned med vapnen! på bokbålen i Nazityskland.
Jane Addams
1931 gick Nobels fredspris till amerikanska feministen Jane Addams. Addams var aktiv förespråkare för kvinnlig rösträtt och under första världskriget aktiv i fredsrörelsen, bland annat som ledare för Women’s International League for Peace and Freedom. Vid krigsutbrottet 1914 bildade hon Women’s Peace Party, som tillsammans med andra fredsföreningar i USA och Europa särskilt inriktade sig på att få till stånd en neutral medlingskonferens.
Emily Balch
1946 tilldelades Emily Greene Balch, amerikansk författare och professor, Nobels fredspris. Hon var bland annat verksam inom Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet.
Betty Williams och Mairead Corrigan
1976 utdelades Nobels fredspris till Betty Williams och Mairead Corrigan för deras arbete för fred på Nordirland. Williams och Corrigan grundade organisationen The Community of Peace People efter att de blivit vittnen till att tre barn dödats i en skottlossning i Belfast
Moder Teresa 1979 blev katolska nunnan Moder Teresa Nobels fredspristagare. I över 45 år tog hon hand om de fattiga, sjuka, föräldralösa och döende, först i Indien och sedan i andra länder. Moder Teresahelgonförklarades den 4 september 2016
Alva Myrdal
1982 blev svenska författaren och politikern Alva Myrdal mottagare av Nobels fredspris. Åren1962–1973 var hon ordförande i den svenska delegationen vid nedrustningskonferensen i Genève. I samarbete med andra alliansfria stater arbetade hon där mot supermakternas kapprustning. Alva Myrdal var också en aktiv opinionsbildare för fred och mot kärnvapenrustningen och kärnkraft.
Aung San Suu Kyi
1991 tilldelades Nobels fredspris till Aung San Suu Kyi, oppositionsledare och demokratikämpe i Burma. Hon förespråkade icke-våldsmetoder i sin kamp mot militärregimen men arresterades och sattes i husarrest under många år under 90- och 00-talet. Eftersom hon satt i husarrest kunde Suu Kyi inte medverka vid prisutdelningen i Oslo utan sönerna och maken fick ta emot priset i hennes ställe. Fredspriset fick stor påverkan för omvärldens förståelse för situationen i Burma och lyfte frågan till en global nivå.
Rigoberta Menchú Tum
1992 mottog Rigoberta Menchú Tum Nobels fredspris. Hon tillhör folkgruppen quiché och är dotter till en bondeledare som mördades 1980. Hon har deltagit i kampen för mayaindianernas mänskliga rättigheter i Guatemala, inte minst under Efraín Ríos Montts regim. Hennes bok “Jag, Rigoberta Menchú”, har blivit översatt till ett flertal språk.
Jody Williams
10 december 1997 tilldelades Nobels fredspris till Jody Williams för hennes arbete för att få fram ett internationellt förbud mot landminor.
Litteratur
Selma Lagerlöf
1909 fick Selma Lagerlöf som första kvinna ta emot Nobelpriset i litteratur. Akademiens motivering löd: ”på grund av den ädla idealitet, den fantasiens rikedom och den framställningens själfullhet, som prägla hennes diktning”. Lagerlöf hade varit nominerad ett flera gånger tidigare, men hade motarbetats av Akademiens ständige sekreterare Carl David af Wirsén. 1909 fick han dock till slut se sig nedröstad av den majoritet av akademiledamöterna, som trots allt ville ge henne utmärkelsen. Lagerlöf var den första kvinna och svensk som tilldelades det litterära Nobelpriset. Tack vare prissumman kunde hon köpa tillbaka barndomshemmet Mårbacka i Värmland.
Grazia Deledda
1926 vann italienska författarinnan Grazia Deledda Nobelpriset i litteratur som andra kvinna. Deledda debuterade som 15-åring med novellen Sulla Montagna i Il paradiso dei bambini. Motiveringen till priset var: “för hennes av hög idealitet burna författarskap, som med plastisk åskådlighet skildrat livet på hennes fäderneö och med djup och värme behandlat allmänt mänskliga problem.”
Sigrid Undset
1928 tilldelades norska författarinnan Sigrid Undset Nobelpriset i litteratur. Svenska akademins motivering löd: ”för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv”. Hon skänkte osjälviskt stora delar av prispengarna till välgörande ändamål. Av totalt 156 000 kronor använde Undset 80 000 till att grunda en fond (Maren Charlotte Undset Svarstads legat) för familjer med barn med utvecklingsstörning. 15 000 kronor donerade hon till den norska författarföreningen. Ytterligare 60 000 kronor gav hon till grundandet av ett stipendium som fattiga, katolska familjer kunde söka för att bekosta barnens uppehälle vid katolska skolor.
Pearl Buck
1938 gick Nobelpriset i litteratur till amerikanska författaren Pearl Buck. Hon var uppväxt i Kina och många av hennes romaner utspelar sig där. Buck tilldelades Nobelpriset i litteratur 1938 “för sina rika och verkligt episka beskrivning av bondeliv i Kina och för sina biografiska mästerverk”. I sitt tacktal till Svenska Akademien valde hon “Den kinesiska romanen” som ämne. Hon förklarade: “jag är amerikan till födsel och arv” men tillade också att “mina första kunskaper om berättelser och berättande fick jag i Kina”. Efter en längre diskussion om klassisk kinesiska romaner, särskilt Romansen om de tre kungadömena, Berättelser från träskmarkerna och Drömmar om röda gemak, avslutade hon med att konstatera att i Kina “hade romanförfattaren inte till uppgift att skapa konst utan att tala med folket”.
Gabriela Mistral
1945 gavs Nobelpriset i litteratur till chilenska poeten Gabriela Mistral. Hon var första person från Sydamerika att få Nobelpriset.
Nelly Sachs
1966 fick författaren och poeten Nelly Sachs Nobelpriset i litteratur. Hon var tyska av judiskt ursprung och sedan 1940 bosatt i Sverige. Tidiga verk av Nelly Sachs brändes under bokbålen runt om i Tyskland i maj 1933. Hon fick hjälp av Selma Lagerlöf att fly till Sverige 1940, där hon sedan kom att stanna till sin död. Den 25 april 1952 blev hon svensk medborgare Nelly Sachs fick dela nobelpriset i litteratur 1966 med den israeliske författaren Samuel Agnon, och tilldelades det med motiveringen “för hennes framstående lyriska och dramatiska diktning, som med gripande styrka tolkar Israels öde”.
Nadine Gordimer
1991 fick sydafrikanska författaren Nadine Gordimer Nobelpriset i litteratur. Det hade då gått 25 år sedan en kvinna sist fick priset. När hon fick priset hade hon gett ut tio romaner, tretton novellsamlingar och en lång rad essäer och artiklar. Hennes författarskap präglades av kampen mot apartheid och hon var också politiskt aktiv. Akademins motivering var: “som genom storartad episk diktning har – med Alfred Nobels ord – gjort mänskligheten den största nytta”
Toni Morrison
1993 tilldelades amerikanska författaren Toni Morrison Nobelpriset i litteratur. Hon var den första svarta kvinnan att få priset. Motiveringen löd: “som genom en romankonst präglad av visionär kraft och poetisk pregnans levandegör en väsentlig sida av amerikansk verklighet”
Wisława Szymborska
1996 gick Nobelpriset i litteratur till polska poeten Wisława Szymborska. Svenska akademin motiverade hennes pris med: “för en poesi som med ironisk precision låter det historiska och biologiska sammanhanget träda fram i fragment av mänsklig verklighet”
Det har kommit en bok om Rosa Parks i den fantastiska serien “Små människor, stora drömmar” som passar för barn och vuxna från 3 år och uppåt.
Nu har ni möjlighet att vinna ett exemplar i vår quiz om Rosa Parks och den historiska händelsen som inträffade för 65 år sedan idag när hon vägrade att flytta på sig när en vit man ville ta hennes plats på bussen.
Svara på följande frågor:
I vilken delstat ligger Montgomery där händelsen utspelade sig?
Vad hade Rosa Parks för yrke?
Hur många dagar pågick den bussbojkott som utlöstes av händelsen?
Maila svaren på frågorna till kvinnohistoria@gmail.com Skriv “Rosa Parks” som ämne i mailet.
Vinnaren kommer att dras bland de rätta svaren och meddelas på torsdag 3 december
Du kan också köpa boken på till exempel Bokus eller på Adlibris
Kvinnohistoria 