One thought on “18 november”

1. SATANA ARRUOLERÀ IL FALSO PROFETA FRA I NOSTRI VESCOVI CATTOLICI!
   Il Venerabile Arcivescovo Fulton Sheen scrisse nel 1948:
   “IL FALSO PROFETA AVRÀ UNA RELIGIONE SENZA CROCE. Una religione senza un mondo che verrà. Una religione per distruggere le religioni. Sarà una chiesa falsa.
   La Chiesa di Dio (la Chiesa Cattolica) è Una, mentre il falso profeta ne creerà un’altra. La chiesa falsa sarà mondana, ecumenica e globale.
   Sarà una federazione vaga di chiese e le religioni formeranno una specie di associazione globale, un parlamento mondiale di chiese. SARÀ VUOTA DI TUTTO IL CONTENUTO DIVINO e sarà il corpo mistico dell’anticristo.
   Il corpo mistico di cristo sulla terra avrà il suo giuda iscariota e sarà il falso profeta. SATANA LO ARRUOLERÀ FRA I VESCOVI CATTOLICI.”
   Nel suo libro intitolato “Il Comunismo e la coscienza dell’Occidente”, l’Arcivescovo Fulton John Sheen avvertì che:
   “L’ANTICRISTO NON SARÀ CHIAMATO COSÌ PERCHÉ AL CONTRARIO, NO AVREBBE SEGUACI.Egli non userà calzamaglie rosse, né vomiterà zolfo, né porterà un tridente, né agiterà una coda con forma di freccia, come Mefistofele nel Fausto. Questa mascherata ha aiutato a convincere gli uomini che il diavolo non esiste. Quando nessuno lo riconosce, più potere egli esercita. Dio si è definito a Sé stesso come “Io Sono Colui che è”, e il diavolo come “io sono quello che non sono”.
   “In nessuna parte della Sacra Scrittura troviamo giustificato il mito popolare del quale il diavolo è un buffone che si veste principalmente di «rosso». Piuttosto lo si descrive come un angelo caduto dal cielo, come «il principe di questo mondo», la cui missione è che ci dica che non c’è altro mondo. LA SUA LOGICA È SEMPLICE: se non c’è cielo non c’è inferno, e se non c’è inferno, allora, non c’è peccato, e se non c’è peccato, allora, non c’è nessun giudice, e se non c’è giudizio, allora, il male è buono e il buono è male. Ma, al di là di tutte queste descrizioni, NOSTRO SIGNORE CI DICE CHE SARÀ COSÌ SOMIGLIANTE A SE STESSO CHE INGANNEREBBE ANCHE GLI ELETTI, e certamente nessuna immagine del diavolo vista nei libri mai potrebbe ingannare anche gli eletti. Allora, come entrerà in questa nuova era per guadagnare adepti nella sua religione?”
   (Communism and the Conscience of the West, by Archbishop Fulton J. Sheen, Bobbs-Merril Company, Indianapolis, 1948, pp. 24-25)
   La “Profezia” di San Francesco (Assisi) ci dice:
   “2. Il potere dei demoni sarà più grande del solito, la purezza immacolata della nostra comunità religiosa e altri saranno appassiti al punto che ben pochi fra i cristiani vorranno obbedire al vero sommo Pontefice e alla Chiesa Romana con un cuore sincero e perfetta carità. Nel momento decisivo di questa crisi, un personaggio non canonicamente eletto, elevato al soglio pontificio, si adopererà a propinare sagacemente a molti il veleno mortale del suo errore.
   7. Così alcuni predicatori terranno la verità in silenzio e negandola la calpesteranno. La santità di vita sarà derisa da coloro che la professano solo esteriormente e per questa ragione Nostro Signore Gesù Cristo invierà loro non un degno pastore, ma uno sterminatore.”
   SATAN KOMMER ATT TA MED FALSK PROFET BLAND VÅRA KATOLISKA BISKOPER!
   Ärade ärkebiskop Fulton Sheen skrev 1948:
   “FALSK PROFET KOMMER ATT HA EN RELIGION UTAN ETT KORS. En religion utan en kommande värld. En religion för att förstöra religioner. Det kommer att vara en fejkyrka.
   Guds kyrka (den katolska kyrkan) är en, medan den falska profeten kommer att skapa en annan. Den falska kyrkan kommer att vara världslig, ekumenisk och global.
   Det kommer att bli en ledig kyrkorförbund och religionerna kommer att bilda en slags global förening, ett världsparlament av kyrkor. DET KOMMER ATT VARA TOMT PÅ ALLT DET GUDLIGA INNEHÅLLET och det kommer att vara Antikrists mystiska kropp.
   Kristi mystiska kropp på jorden kommer att ha sin Judas Iskariot och han kommer att vara den falska profeten. SATAN KOMMER ATT RULLA HONOM BLAND KATOLISKA BISKOPER. ”
   I sin bok med titeln “Kommunism och samvetet i väst”, varnade ärkebiskop Fulton John Sheen för att:
   “ANTIKRISTEN KOMMER INTE ATT KALLAS DET FÖR ATT HAN PÅ ANNARS SKULLE INTE HA FÖLJARE. Han kommer inte att bära röda strumpor, eller spy svavel, eller bära en treudd, eller skaka en pilformad svans, som Mephistofele i Faustus. Denna maskerad hjälpte till att övertyga män om att djävulen inte finns. När ingen känner igen honom utövar han mer kraft. Gud definierade sig själv som “Jag är den han är” och djävulen som “Jag är vad jag inte är”.
   “Ingenstans i den heliga Skriften finner vi rättfärdigad den populära myten att djävulen är en skämtare som klär sig främst i ”rött”. Snarare beskrivs han som en ängel fallen från himlen, som “denna världens prins” vars uppdrag är att berätta att det inte finns någon annan värld. HANS LOGIK ÄR ENKEL: Om det inte finns någon himmel, inget helvete, och om det inte finns något helvete, finns det ingen synd, och om det inte finns någon synd, så finns det ingen domare, och om det inte finns någon dom, då, är ont gott och gott är ont. Men, bortom alla dessa beskrivningar, SÄGER VÅR HERRE TILL OSS ATT HAN KOMMER ATT VARA SÅ SANNOLIK MOT SIG SJÄLV ATT
   HAN SKULLE BESLUTA ÄVEN VALET, och definitivt ingen bild av djävulen som syns i böcker kan någonsin lura ens Så hur ska han gå in i denna nya era för att få anhängare i sin religion? ”
   (Kommunism och samvetet i väst, av ärkebiskop Fulton J. Sheen, Bobbs-Merril Company, Indianapolis, 1948, pp. 24-25)
   Den helige Franciskus (Assisi) “Profeti” säger oss:
   “2. Demonernas kraft kommer att vara större än vanligt, den obefläckade renheten i vårt religiösa samfund och andra kommer att vissnas så att väldigt få kristna kommer att vilja lyda den sanna Högsta Påven och Romska kyrkan med ett uppriktigt hjärta o r och perfekt välgörenhet. I krisens avgörande ögonblick kommer en icke-kanoniskt vald person, upphöjd till den pontiffiska tröskeln, att arbeta för att försiktigt driva många det dödliga giftet av hans misstag.
   7. Så vissa predikanter kommer att hålla sanningen tyst och förneka att den trampar på den. Livets helighet kommer att hånas av dem som bara bekänner det utåt och av den anledningen kommer vår Herre Jesus Kristus att skicka dem inte en värdig herde, utan en utrotare. ”

   Gospel: LK 19:45-48
   Jesus entered the temple area and proceeded to drive out those who were selling things, saying to them, “It is written, My house shall be a house of prayer, but you have made it a den of thieves.” And every day he was teaching in the temple area. The chief priests, the scribes, and the leaders of the people, meanwhile, were seeking to put him to death, but they could find no way to accomplish their purpose because all the people were hanging on his words.

   1948
   Hoppa till navigeringHoppa till sök
   Czapek60.jpg
   1948 – MCMXLVIII
   74 år sedan
   År
   1945 | 1946 | 1947
   1948
   1949 | 1950 | 1951
   Årtionde
   1920-talet | 1930-talet
   1940-talet
   1950-talet | 1960-talet
   Århundrade
   1800-talet
   1900-talet
   2000-talet
   Årtusende
   1000-talet
   Året
   Födda | Avlidna
   Bildanden | Upplösningar
   Humaniora och kultur
   Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
   Samhällsvetenskap
   och samhälle
   Krig | Politik | Sport
   Teknik och vetenskap
   Vetenskap
   Andra tideräkningar
   Gregorianska kalendern 1948
   MCMXLVIII
   Ab urbe condita 2700
   Armeniska kalendern 1397
   ԹՎ ՌՅՂԷ
   Assyriska kalendern 6698
   Bahaikalendern 104–105
   Bengaliska kalendern 1355
   Berberkalendern 2898
   Brittiskt regeringsår 12 Geo. 6 – 13 Geo. 6
   Buddhistisk kalender 2492
   Burmesiska kalendern 1310
   Bysantinska kalendern 7456–7457
   Koptiska kalendern 1664–1665
   Erianska kalendern 3114
   Etiopiska kalendern 1940–1941
   Judiska kalendern 5708–5709
   Vikram Samvat 2004–2005
   Sakakalendern 1870–1871
   Kaliyuga 5049–5050
   Holocen kalender 11948
   Nri-Igbo 948–949
   Persiska kalendern 1326–1327
   Muslimska kalendern 1367–1368
   Nengō (Japan) Shōwa 23
   (昭和23年)
   Nordkoreanska kalendern 37
   Julianska kalendern Gregorianska kalendern minus 13 dagar
   Koreanska kalendern 4281
   Minguokalendern ROC 37
   民國37年
   Thailändsk kalender 2491
   Unixtid

   Olympiska vinterspelen i Sankt Moritz
   1948 (MCMXLVIII) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.

   Händelser
   Januari
   Januari – Första delen i Kinseyrapporten om mäns sexuella beteende publiceras i USA, under stort uppseende [1].
   1 januari
   Järnvägarna i Storbritannien förstatligas.[1]
   Heinz Nordhoff tillträder befattningen som verkställande direktör för Volkswagen i Wolfsburg.
   Sverige inför allmänt barnbidrag med 260 SEK per barn och år för barn upp till 16 års ålder[2]
   En ny svensk rättegångsbalk och en ny svensk lag om allmän folkpension träder i kraft.
   Kiruna får stadsprivilegier.[3]
   Köpingen Hässelby villastad uppgår i Stockholms stad.
   4 januari – Burma och Ceylon blir självständiga[4]
   23 januari – Den svenske författaren Sven Lidman går till angrepp mot Pingströrelsens ledare Lewi Pethrus. Sven Lidman, som varit redaktör för Pingströrelsens veckotidning Evangelii Härold sedan 1922, avsäger sig uppdraget.[5]
   30 januari
   Mahatma Gandhi mördas av en hinduisk extremist i New Delhi.[2]
   De femte olympiska vinterspelen (och de första på tolv år) avgörs i Sankt Moritz, och pågår fram till 8 februari[2]
   Februari
   Februari – Sveriges Radio anordnar en debatt på temat “Är Sverige vanstyrt?”.
   4 februari
   Sveriges utrikesminister Östen Undén deklarerar att Sverige ska fortsätta att vara neutralt och inte delta i den militära blockbildning som pågår i Västeuropa[5]
   Ceylon blir självständigt inom det brittiska samväldet.
   15 februari – Den första NASCAR-tävlingen äger rum på stranden i Daytona Beach, Florida.
   16 februari – Miranda, Uranus innersta måne upptäcks av Gerard Kuiper.[6]
   25 februari – Kommunisterna griper makten i Tjeckoslovakien genom en kupp.[2]
   Mars
   7 mars – Nils “Mora-Nisse” Karlsson tar sin femte seger i Vasaloppet.[5]
   14 mars – 71 personer omkommer vid gruvexplosion i Jugoslavien.[7]
   17 mars – Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Storbritannien sluter avtal om ekonomi och försvar.[4]
   26 mars – På Södermalm i Stockholm uppstår kväll efter kväll svåra kravaller där tusentals ungdomar slåss med polisen i det som kom att kallas Götgatskravallerna eller Påskkravallerna.[8] Polisbilar angrips, och polisen spärrar Medborgarplatsen på kvällarna och kravallerna upphör.[5] De unga klagar över att det inte finns något att göra.
   29 mars – Paus Grand Prix blir det första Grand Prix-loppet som kallas för “Formel 1”.
   April

   Färöarna
   1 april – Färöarna blir en självstyrande del av det danska riket.[2]
   6 april – VSB-fördraget mellan Finland och Sovjetunionen undertecknas i Moskva på sovjetiskt initiativ.[2]
   7 april – FN inrättar Världshälsoorganisationen (WHO).[4]
   16 april – Sverige är med vid bildandet av Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC).
   19 april – Statsminister Tage Erlander och kommunistledaren Sven Linderot debatterar “Demokrati och folkdemokrati” i konserthuset i Stockholm. Utanför lyssnar stora folkskaror genom högtalare.[8]
   29 april – Bensin ransoneras i Sverige.
   Maj

   Israel utropas som stat.

   1948 års arabisk-israeliska krig.
   12 maj – Drottning Vilhelmina av Nederländerna abdikerar till förmån för Juliana.[2]
   14 maj
   Brittiska Palestinamandatet upphör, och David Ben-Gurion, ledare för Jewish Agency utropar Israel som oberoende stat.[1]
   Mordet på en 3-årig flicka i Blackburn leder till att fingeravtryck tas på över 40 000 män i staden i ett försök att hitta mördaren.[9]
   15 maj
   De svenska löparna Arne Andersson, Gunder Hägg och Henry Kälarne är från denna dag avstängda på livstid på grund av brott mot amatörbestämmelserna.
   Israel anfalls av Egypten, Jordanien, Libanon, Irak, Syrien och Saudiarabien.
   16 maj – Chaim Weizmann blir vald till den första presidenten av staten Israel.
   20 maj – Den svenske greven Folke Bernadotte utses till FN:s medlare i Palestinakonflikten.[1]
   Juni
   Juni – De så kallade Jönköpingskravallerna 1948 äger rum i Jönköping omkring midsommar detta år.
   3 juni – Observatoriet på Palomar Mountain tas i bruk.
   5 juni – Det svenska livsmedelsföretaget Findus lanserar barnmat på burk.[8] Företaget presenterar tre sorter: morotspuré, grönsakspuré med lammkött samt grönsakspuré med lever.[5]
   11 juni – Folke Bernadotte ordnar vapenvila i det tidigare Brittiska Palestinamandatet.
   18 juni – Den svenska 1946 års skolkommission avger sitt betänkande.
   20 juni
   D-mark blir valuta i de västliga ockupationszonerna i Tyskland.[2]
   Skivbolaget Columbia lanserar LP-skivan som skall ersätta lackskivorna.[2]
   21 juni – Beslut fattas genom försvarsbeslutet 1948 om viss förstärkning av det svenska försvaret mot bakgrund av kriserna i Östeuropa.[8]
   24 juni – Sovjetunionen inför en blockad av Västberlin, och stänger alla tillfartsvägar. Västmakterna svarar med att upprätta en så kallad “luftbro” och klarar folkförsörjningen med flygleveranser.[2]
   26 juni – Det första planet i Berlins luftbro landar i Västberlin.
   28 juni – Kominform fördömer Tito och utesluter Jugoslavien ur Kominform.
   29 juni
   Sverige går med i OEEC.[10]
   Prins Eugens Waldemarsudde öppnas för allmänheten.[8]
   Juli
   1 juli – Det blir tillåtet för svenska poliser att föra samtal med medborgarna. Tidigare har det endast varit tillåtet för dem att svara på tilltal.
   5 juli
   National Health Service träder i kraft i Storbritannien, och ger alla rätt till allmän sjukvård.[11]
   39 personer omkommer då SAS-flygplanet Agnar Viking kolliderar med ett brittiskt flygplan i Storbritannien.[7]
   8–10 juli – Vid en konferens i Koblenz beslutas att slå samman de tre västliga ockupationszonerna och bilda Förbundsrepubliken Tyskland, i dagligt tal Västtyskland.
   29 juli – Deltagare från 59 länder finns med olympiska sommarspelen i London invigs. Tyskar och japaner är uteslutna.[2]
   Augusti

   De fjortonde olympiaska sommarspelen hölls i London, Storbritannien.
   29 juli–14 augusti – Olympiska sommarspelen avgörs i London.
   5 augusti – Drottningholmsteatern inleder sommarföreställningar med en 1700-talsopera.[8]
   7 augusti – Yangzijiangfloden och Gula floden i Kina svämmar över och 3 miljoner människor blir hemlösa.[12] Risfält förstörs.[13]
   13 augusti – Sverige slår Jugoslavien med 3-1 i olympiska fotbollsfinalen på Wembley Stadium.[14]
   20 augusti – Bilmekanikern Sture Jonsson löser den 2 000 000:e svenska radiolicensen.
   21 augusti – Svensken Harry Snell vinner landsvägsloppet vid världsmästerskapet på cykel.[1]
   24 augusti – Amerikanska handelskammaren i Japan håller sitt första möte.[15]
   September
   September
   Det första numret av serietidningen Kalle Anka & C:o utkommer i Sverige.[16]
   I den svenska valrörelsen betonar socialdemokraterna att någon större sänkning av skatteuttaget inte är aktuell, medan en stark progressivitet i skattesystemet skall införas.
   8 september – En svår polioepidemi bryter ut i Halland.[8]
   9 september – Svenska Amerika Liniens M/S Stockholm, det största fartyg som byggts i Sverige, sjösätts vid Götaverken.
   15 september – Första numret av serietidningen Kalle Anka & C:o utkommer i Sverige.[2]
   16 september – Den svenske FN-medlaren i Palestina, greve Folke Bernadotte, presenterar den så kallade Bernadotteplanen.
   17 september – Svenske greve Folke Bernadotte, som medlar åt FN i arab-israeliska konflikten, mördas i Jerusalem av medlemmar ur den sionistiska gruppen Lehi.[2] Han har just färdigställt en rapport med förslag till tänkbara fredsvillkor (se under 16 september)[5].
   18 september – Den allierade luftbron genomför 897 flygningar till Berlin.
   19 september – I det svenska andrakammarvalet fördubblar Folkpartiet under Bertil Ohlin sitt röstetal från 26 till 57 mandat men Socialdemokraterna behåller regeringsmakten med sina 112 mandat.[2] Folkpartiet blir dock det största oppositionspartiet.[8]
   Oktober
   2 oktober
   Den svenska mjöl- och brödransoneringen upphör.[2]
   Sundsvalls hovrätt för nedre Norrland invigs.
   3 oktober – Den svenska djuphavsexpeditionen Albatrossexpeditionen avslutas.
   9 oktober – Göteborgs hovrätt för västra Sverige invigs.
   21 oktober – Bengt Anderbergs roman Kain utkommer och väcker med sina sexualord och svordomar långvarig sedlighetsdebatt i Sverige.
   22 oktober – Walter Ulbricht förklarar Oder-Neisse-linjen som slutgiltig gräns mellan Polen och Tyskland.
   28 oktober – Karin Kock blir svensk folkhushållningsminister.
   29 oktober – Svenskan Amelie Posse flyr från Prag, sedan hennes motstånd mot kommunisterna gjort det för riskabelt för henne att vistas i Tjeckoslovakien.
   November

   Presidentvalet i USA 1948

   Essingebroolyckan
   2 november
   Demokraten Harry S. Truman besegrar republikanen Thomas E. Dewey och dixiekraten Strom Thurmond vid presidentvalet i USA.
   Filmen En sommarsaga om de fyra faderslösa “sessorna” på Haga slott, Sveriges mest fotograferade flickor, har premiär.[2]
   4 november – Åke Holmberg utkommer med boken Ture Sventon, privatdetektiv.[1]
   12 november – Vid en krigsförbrytarrättegång i Japan döms sju högre militärer och ministrar till döden.
   24 november – 11 personer omkommer vid Essingebroolyckan när en trådbuss kör av bron till Stora Essingen i Stockholm och störtar i vattnet [1]. En 12:e person i bussen överlever [7].
   25 november – Diktaren Bo Setterlind debuterar med diktsamlingen Månvagga [8].
   December
   December – Amerikanska ingenjörer visar upp transistorn, som kan ersätta radiorören.[1]
   1 december – Sveriges riksdag beslutar, att Sverige skall anslutas till OEEC (senare OECD), som har i uppgift att samordna Marshallplanen.[5]
   3 december – Cirka 1 000 personer omkommer då kinesiska flyktingfartyget SS Kiangya exploderar.[7]
   9 december
   Evert Taubes visbok Ballader i det blå utkommer.
   Harry Martinsons roman Vägen till klockrike utkommer.[5]

   FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
   10 december
   FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antas.
   Arne Tiselius Sverige får Nobelpriset i kemi för sin biokemiska forskning [8]. T.S. Eliot får nobelpriset i litteratur.[1]
   29 december – Jugoslaviens president Josip Broz bryter med Josef Stalin och meddelar att Jugoslavien skall utveckla en egenform av kommunism [2].
   31 december – Egyptiska soldater drivs bort från Negevöknen.[4]
   Okänt datum
   USA skickar flottstyrkor till Jerusalem för att skydda USA:s generalkonsul.[17]
   USA skickar marinsoldater till Kina för att skydda USA:s ambassad i Nanking, då kommunisterna intagit staden, samt Shanghai för att stödja skyddandet och evakueringen av amerikaner.[17]
   3 600 personer omkommer vid en jordbävning i Japan.[12]
   En vargflock dödar över 40 barn i Darovskojdistriktet i Ryska SSR.[18]
   Det svenska dagstidningen Morgontidningen angriper Högern och Folkpartiet, vilket leder till att tidningens ansvarige utgivare åtalas för ärekränkning.
   Registreringen av kommunister återupptas i Sverige.
   Arbetsmarknadsstyrelsen i Sverige propagerar för individuell arbetskraftsinvandring till Sverige istället för kollektiv.
   Sigrid Ekendahl blir LO:s första kvinnliga ombudsman.
   Den svenske riksbankschefen avgår i protest mot regeringens lågräntepolitik.
   Lantbruksnämnder inrättas i Sverige för att öka lönsamheten inom det svenska jordbruket genom sammanslagningar.
   Det svenska arbetsmarknadsverket (AMV) grundas.
   En ny svensk arbetarskyddslag, som reglerar frågor om arbetsmiljö och företagshälsovård med mera, antas.
   Familjebostadsbidrag införs i Sverige.
   Sveriges statsminister Tage Erlander informerar LO om att regeringen inte vill ha några storkonflikter på arbetsmarknaden.
   Landsorganisationen i Sverige och Svenska Arbetsgivareföreningen sluter ett arbetsstudieavtal.
   I syfte att förbättra relationerna mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges regering bildar företrädare för regeringen, näringslivet och fackföreningsrörelsen Torsdagsklubben.
   Den första icke-kristna församlingen i Sverige sedan Mosaiska församlingens grundande under 1700-talet bildas genom Turkislamföreningen för religion och kultur.
   Den oberoende liberala svenska kvällstidningen Kvällsposten grundas. Inledningsvis var den en högerinriktad söndagstidning.
   Den första modellen av den svenska Hasselbladskameran, 1600 F, ritad av Sixten Sason, presenteras.
   Skolpolisverksamhet startar i Köpenhamn i Danmark.
   Munkfors blir köping.[19]
   Födda
   6 januari – Jan Fares, svensk skådespelare som föddes i Libanon.
   7 januari – Anders Melander, svensk popmusiker och kompositör.
   12 januari – Anthony Andrews, brittisk skådespelare.
   14 januari – Carl Weathers, amerikansk skådespelare.
   15 januari – Ronnie Van Zant, amerikansk musiker
   16 januari – John Carpenter, amerikansk filmregissör.
   17 januari
   Davíð Oddsson, isländsk politiker.
   Mick Taylor, brittisk musiker, gitarrist en kort tid i Rolling Stones.
   20 januari – Nathan Sharansky, israelisk politiker, författare, och sionist.
   22 januari – George Foreman, amerikansk tungviktsboxare.
   27 januari – Michail Barysjnikov, lettisk-amerikansk balettdansör.
   28 januari
   Charles Taylor, förre presidenten i Liberia.
   Bennie Thompson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.
   29 januari
   Aimone av Aosta, italiensk prins, titulärkung av Kroatien.
   Marc Singer, amerikansk skådespelare.
   3 februari – Henning Mankell, svensk detektivförfattare.
   4 februari – Alice Cooper, amerikansk rockmusiker och sångare.
   5 februari
   Sven-Göran Eriksson, svensk fotbollstränare, förbundskapten för Englands herrlandslag i fotboll 2001–2006, Mexikos fotbollslandslag 2008–.
   Christopher Guest,amerikansk filmregissör, manusförfattare, kompositör och skådespelare.
   Barbara Hershey, amerikansk skådespelare.
   15 februari
   Bernd Pischetsrieder, tysk ingenjör och företagsledare.
   Radislav Krstić, serbisk general, dömd krigsförbrytare.
   17 februari – György Cserhalmi, ungersk skådespelare.
   19 februari
   Pim Fortuyn, nederländsk politiker.
   Raúl Grijalva, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2003-.
   Tony Iommi, brittisk musiker, medlem i Black Sabbath.
   24 februari
   Selvi J Jayalalithaa, indisk skådespelare och politiker.
   Per Unckel, svensk politiker (m).
   26 februari – Örjan Ramberg, svensk skådespelare.
   28 februari – Bernadette Peters, amerikansk skådespelare.
   5 mars – Bill Ward, brittisk musiker, medlem i Black Sabbath.
   8 mars
   Peggy March, amerikanska sångerska.
   Natalya Bogunova, rysk skådespelare.
   9 mars – Abdullah Öcalan, kurdisk politiker.
   10 mars – Lilian Johansson, svensk skådespelare.
   11 mars
   Sonja Hejdeman, svensk skådespelare.
   Anthony Wayland Wright, brittisk parlamentsledamot för Labour.
   12 mars
   Virginia Bottomley, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
   James Taylor, amerikansk popmusiker.
   16 mars – Hans Dahlgren, svensk ämbetsman och diplomat.
   17 mars – William Gibson, författare.
   20 mars – Bobby Orr, legendarisk kanadensisk ishockeyspelare.
   22 mars
   Wolf Blitzer, amerikansk TV-reporter vid CNN.
   Andrew Lloyd Webber, brittisk kompositör.
   26 mars – Steven Tyler, amerikansk musiker, sångare i Aerosmith.
   28 mars – Dianne Wiest, amerikansk skådespelare.
   31 mars
   Jim Marshall, amerikansk demokratisk politiker.
   Rhea Perlman, amerikansk skådespelare.
   2 april
   Peter Harryson, svensk skådespelare och TV-programledare.
   Bengt Palmers, svensk kompositör och producent.
   4 april
   Carlos Salinas, mexikansk president.
   Abdullah Öcalan, kurdisk PKK-ledare.
   6 april – Jo Leinen, tysk politiker, EU-parlamentariker.
   9 april – Jaya Bachchan, indisk skådespelare.
   11 april – Massimo D’Antona, italiensk professor, mördad.
   12 april – Joschka Fischer, tysk politiker, utrikesminister från 1998.
   21 april – Klas Möllberg, svensk artist, sångare och skådespelare.
   22 april – Colin Burgon, brittisk parlamentsledamot för Labour.
   28 april – Åke Raask, svensk sångare och artist.
   7 maj – Susan Atkins, kriminell, en av Charle Mansons flickor.
   10 maj – Meg Foster, amerikansk skådespelare.
   12 maj
   Maija-Liisa Bjurquist, finlandssvensk skådespelare.
   Lindsay Crouse, amerikansk skådespelare.
   15 maj – Brian Eno, brittisk musiker, medlem i Roxy Music.
   19 maj – Grace Jones, amerikansk skådespelare.
   22 maj – Richard Baker, amerikansk politiker.
   27 maj – Bo Höglund, svensk skådespelare.
   6 juni – Rocco Buttiglione, italiensk politiker.
   7 juni – Med Reventberg, svensk skådespelare, teaterledare och kortfilmsregissör.
   9 juni
   Gudrun Schyman, svensk politiker, partiledare för Vänsterpartiet 1993–2003 [8].
   Staffan Jacobson, svensk konstvetare och författare.
   11 juni
   Mike Conaway, amerikansk republikansk politiker.
   Laloo Prasad Yadav, indisk politiker, partiledare för Rashtriya Janata Dal.
   16 juni – Bjørn Sundquist, norsk skådespelare.
   17 juni – Eddie Meduza, svensk musiker och kompositör.
   19 juni – Nick Drake, brittisk låtskrivare och sångare.
   20 juni – Anders Granström, svensk skådespelare, manusförfattare och producent.
   22 juni – Todd Rundgren, amerikansk sångare, gitarrist, pianist och saxofonist.
   28 juni – Kathy Bates, amerikansk skådespelare.
   30 juni – Tomas Lidman, svensk historiker, riksarkivarie från 2003.
   1 juli
   Thomas Nystedt, svensk skådespelare.
   Ann-Christin Santesson, svensk filmproducent, scripta och skådespelare.
   4 juli
   René Arnoux, fransk racerförare.
   Roger Berry, brittisk parlamentsledamot för Labour.
   Tommy Körberg, svensk sångare och skådespelare.
   5 juli – Py Bäckman, svensk låtskrivare och sångerska.
   7 juli – Wiwa Korowi, generalguvernör i Papua Nya Guinea 1991–1997.
   10 juli
   Catherine Demongeot, fransk barnskådespelare.
   Pinchas Zukerman, israelisk violinist.
   12 juli – Ben Burtt, amerikansk ljudtekniker inom film.
   14 juli – Tom Latham, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995-.
   16 juli
   Rubén Blades, panamansk skådespelare och salsasångare från Panama, numera politiker och turistminister.
   Lars Lagerbäck, svensk förbundskapten i fotboll 1998-.
   18 juli – Hartmut Michel, tysk kemist. Nobelpristagare.
   19 juli
   Bart Haynes, amerikansk musiker, trummis i The Castiles 1965–1966.
   Okram Ibobi Singh, indisk politiker, chefsminister i Manipur.
   20 juli – Muse Watson, amerikansk skådespelare.
   21 juli
   George W. Casey Jr., amerikansk armégeneral, arméstabschef 2007–.
   Cat Stevens, eg. Steven Demitri Georgiou, brittisk popsångare, gitarrist och låtskrivare.
   22 juli
   John B. Larson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999-.
   Per Mattsson, svensk skådespelare.
   23 juli
   Ross Cranston, brittisk parlamentsledamot för Labour.
   John Hall, amerikansk gitarrist och politiker, kongressledamot 2007-2011.
   27 juli – Betty Thomas, amerikansk skådespelare.
   30 juli – Jean Reno, fransk skådespelare.
   3 augusti – Jean-Pierre Raffarin, fransk politiker, premiärminister från 2002.
   8 augusti
   Anders Wejryd, Svenska kyrkans ärkebiskop sedan 2006.
   Svetlana Savitskaja, rysk kosmonaut.
   11 augusti
   Kenneth “Kenta” Gustafsson, svensk sångare och missbrukare som blev känd genom filmen Dom kallar oss mods.
   Jan Palach, tjeckisk historiestudent som satte eld på sig själv i protest mot den sovjetledda invasionen av Tjeckoslovakien 1968.
   12 augusti – Kim Rhedin, svensk skådespelare.
   16 augusti – Earl Blumenauer, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1996-.
   19 augusti – Tommy Söderberg, svensk fotbollsledare och tränare.
   24 augusti
   Jean Michel Jarre, fransk musiker.
   Sauli Niinistö, finländsk politiker, justitieminister 1995–1996, finansminister 1996–2003, vice VD för Europeiska investeringsbanken från 2003.
   2 september – Christa McAuliffe, amerikansk astronaut.
   4 september – Stefan Ljungqvist, svensk skådespelare och operasångare.
   10 september
   Brian Donohoe, brittisk fackföreningsman och parlamentsledamot för Labour från 1992.
   Ted Poe, amerikansk republikansk politiker.
   13 september – Rolf Adolfsson, svensk textförfattare och kompositör.
   15 september
   Lars Bill Lundholm, svensk manusförfattare.
   Christian Zell, svensk skådespelare.
   17 september – John Ritter, amerikansk skådespelare.
   19 september – Jeremy Irons, brittisk skådespelare.
   22 september – Adi Kurdi, indonesisk skådespelare.
   25 september – Carl Axel Aurelius, biskop i Göteborgs stift.
   26 september
   Olivia Newton-John, amerikansk sångerska och skådespelare.
   Vladimir Remek, tjeckisk kosmonaut.
   28 september – Sören Cratz, svensk fotbollstränare.
   29 september
   Theo Jörgensmann, tysk klarinettist och kompositör.
   Jon Lindström, finlandssvensk regissör och manusförfattare.
   John M. McHugh, amerikansk republikansk politiker, ledamot av representanthuset 1993–2009, arméminister 2009-.
   2 oktober
   Avery Brooks, amerikansk skådespelare.
   Donna Karan, amerikansk modeskapare.
   3 oktober
   Ian MacDonald, brittisk författare och musikkritiker.
   Allyson Schwartz, amerikansk demokratisk politiker.
   6 oktober – Gerry Adams, nordirländsk politiker, ledare för Sinn Féin.
   8 oktober
   Claude Jade, fransk skådespelare.
   Johnny Ramone, amerikansk musiker.
   Baldwin Spencer, premiärminister i Antigua och Barbuda från 2004.
   9 oktober
   Jackson Browne, amerikansk sångare och kompositör.
   Paul LePage, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Maine 2011-.
   11 oktober
   Ray Mabus, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1988–1992, marinminister 2009-.
   Göran Rosenberg, svensk journalist, utrikeskorrespondent och författare.
   12 oktober – John Engler, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1991–2003.
   15 oktober – Rush Holt, amerikansk demokratisk politiker.
   16 oktober
   Peter Asch, amerikansk vattenpolospelare.
   Greg Bell, amerikansk republikansk politiker.
   Hema Malini, indisk skådespelare.
   Gary Miller, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
   17 oktober
   Eva Gröndahl, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
   Margot Kidder, amerikansk skådespelare.
   22 oktober
   Agneta Fagerström-Olsson, svensk regissör, producent, manusförfattare och fotograf.
   Lynette Fromme, kriminell, en av Charle Mansons flickor.
   24 oktober – Barry Ryan, brittisk sångare.
   25 oktober – Glenn Tipton, brittisk musiker, gitarrist i Judas Priest.
   27 oktober – Ingela Agardh, svensk journalist och programledare i TV.
   29 oktober – Kate Jackson, amerikansk skådespelare.
   30 oktober – Ines Uusmann, svensk politiker (socialdemokrat), kommunikationsminister 1994–1998.
   31 oktober – Michael Kitchen, brittisk skådespelare.
   1 november – Jim Steinman, amerikansk musiker, kompositör och skivproducent.
   2 november – Denis Murphy, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997–2010.
   3 november
   Helmuth Koinigg, österrikisk racerförare.
   Lulu, brittisk popsångerska.
   6 november – Glenn Frey, amerikansk sångare, gitarrist och skådespelare.
   9 november
   Bille August, dansk filmregissör.
   Henrik S Järrel, svensk TV-personlighet, mediekonsult och politiker (moderat).
   10 november
   Greg Lake, brittisk rockmusiker, basist.
   Vincent Shiavelli, amerikansk skådespelare.
   14 november
   Charles, kronprins av Storbritannien.
   Kristina Lugn, svensk poet och författare.
   19 november – Per Odeltorp, svensk musiker, sångare och kompositör med artistnamnet Stig Vig
   20 november
   John Bolton, amerikansk politiker och diplomat, USA:s FN-ambassadör 2005-.
   Barbara Hendricks, amerikansk-svensk sångerska, sopran.
   Gunnar Nilsson, svensk racerförare.
   21 november – Deborah Shelton, amerikansk fotomodell och skådespelare.
   26 november – Claes Elfsberg, svensk journalist.
   28 november – Agnieszka Holland, polsk skådespelare.
   3 december – Ozzy Osbourne, brittisk musiker, sångare i Black Sabbath.
   4 december – Mikael Rickfors, svensk musiker och låtskrivare
   6 december
   Don Nickles, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1981–2005.
   JoBeth Williams, amerikansk skådespelare och regissör.
   10 december – Abu Abbas, syrisk terrorist.
   12 december
   David Karnes, amerikansk republikansk politiker, senator 1987–1988.
   Colin Todd, engelsk fotbollsspelare och tränare.
   13 december
   Ted Nugent, amerikansk rock-and-roll-musiker.
   Brian Wilson, brittisk parlamentsledamot.
   18 december – Ed Kemper, amerikansk seriemördare.
   21 december
   Samuel L. Jackson, amerikansk skådespelare.
   Anneli Martini, svensk skådespelare.
   22 december – Lynne Thigpen, amerikansk skådespelare.
   23 december – David Davis, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1987.
   25 december – Barbara Mandrell, amerikansk sångerska.
   27 december
   Larry Byrom, amerikansk kompositör, sångtextförfattare och musiker (gitarr).
   Gérard Depardieu, fransk skådespelare.
   30 december – Horace Engdahl, svensk litteraturvetare, ständig sekreterare i Svenska akademien.
   31 december – Donna Summer, amerikansk discosångerska.
   Avlidna
   18 januari – Charles Magnusson, svensk filmproducent, fotograf, filmbolagsdirektör, regissör och manusförfattare.
   19 januari – Tony Garnier, fransk arkitekt.
   24 januari
   Arthur Liebehenschel, tysk nazist, SS-Obersturmbannführer (avrättad).
   Maria Mandel, SS-Lagerführerin i Auschwitz-Birkenau 1942–1944 (avrättad).
   28 januari – Hans Aumeier, tysk SS-officer, krigsförbrytare.
   30 januari
   Mohandas Karamchand Gandhi, Mahatma Gandhi, indisk politiker och andlig ledare (mördad).
   Orville Wright, amerikansk flygpionjär.
   5 februari – Johannes Blaskowitz, tysk generalöverste.
   8 februari – Joseph Sherman Frelinghuysen, amerikansk republikansk politiker, senator 1917–1923.
   16 februari – Irmfried Eberl, tysk SS-läkare, kommendant i Treblinka.
   20 februari – Robert P. Lamont, amerikansk politiker och affärsman.
   29 februari – Oscar Heurlin, svensk skådespelare.
   3 mars – Thomas H. Moodie, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Dakota 1935.
   4 mars
   Antoine Artaud, fransk författare, skådespelare och regissör.
   Elsa Brändström, svensk sjuksköterska, Sibiriens ängel.
   8 mars – Hulusi Behçet, turkisk dermatolog.
   10 mars – Jan Masaryk, tjeckoslovakisk utrikesminister (självmord eller mord).
   17 mars – Johan Eklöf, svensk skådespelare.
   21 mars – Gustaf Elgenstierna, svensk posttjänsteman, men mest känd som släktforskare.
   24 mars – Sigrid Hjertén, svensk konstnär [8].
   31 mars – Egon Erwin Kisch, österrikisk-tjeckoslovakisk författare och journalist.
   3 april – Bror Berger, svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och producent.
   6 april – Eric Bengtson, svensk kapellmästare, musikarrangör, kompositör och dirigent.
   15 april – Manuel Roxas y Acuña, Filippinernas president.
   19 april – Jullan Jonsson, svensk skådespelare.
   22 april – James V. McClintic, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1915–1935.
   25 april – Eric von Rosen, svensk godsägare, forskningsresande och etnograf.
   3 maj – Gideon Wahlberg, svensk författare, teaterledare, skådespelare och kompositör.
   25 maj – Sidney Preston Osborn, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arizona.
   2 juni
   Karl Brandt, Adolf Hitlers personlige läkare och chef för Nazitysklands eutanasiprogram (avrättad).
   Viktor Brack, tysk nazistisk politiker, dömd krigsförbrytare.
   Wolfram Sievers, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
   Joachim Mrugowsky, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
   Rudolf Brandt, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
   Karl Gebhardt, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
   Waldemar Hoven, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.
   6 juni – Louis Lumière, fransk uppfinnare av kinematografen.
   10 juni – Lewis B. Schwellenbach, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
   15 juli – John J. Pershing, amerikansk general.
   21 juli
   Arshile Gorky, amerikansk-armenisk konstnär.
   D.W. Griffith, amerikansk filmregissör.
   28 juli – Fred P. Cone, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1937–1941.
   29 juli – James Eli Watson, amerikansk republikansk politiker, majoritetsledare i USA:s senat 1929–1933.
   13 augusti – George F. Shafer, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1929–1932.
   16 augusti – Babe Ruth, amerikansk basebollspelare.
   28 augusti – James M. Slattery, amerikansk demokratisk politiker, senator 1939–1940.
   3 september – Edvard Beneš, tjeckoslovakisk politiker, president 1935–1938 och 1945-1948.
   17 september – Folke Bernadotte, svensk greve, rödakorsledare, internationell FN-medlare [8] (mördad).
   21 september – Fredrik Adelborg, svensk diplomat, militär, direktör, forskningsresande, donator och författare.
   24 september – Gordon Clapp, amerikansk skådespelare.
   27 september – Olga Adamsen, svensk skådespelare.
   10 oktober – Mary Eaton, amerikansk dansös och skådespelare.
   12 oktober – Emilie Rathou, Vita bandets grundare.
   18 oktober – Walther von Brauchitsch, tysk generalfältmarskalk, arméchef 1938–1941.
   22 oktober – Fritz Dietrich, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
   23 oktober – Carl Edward Bailey, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1937–1941.
   24 oktober – Franz Lehár, ungersk operettkompositör.
   15 november – Clarence Morley, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Colorado 1925–1927.
   21 november – Karin Alexandersson, svensk skådespelare.
   4 december – George L. Berry, amerikansk fackföreningsledare och demokratisk politiker.
   22 december – Emanuel Vigeland, norsk målare
   23 december – Hideki Tojo, japansk general och premiärminister (avrättad).
   Nobelpris [20]
   Fysik – Patrick Blackett, Storbritannien
   Kemi – Arne Tiselius, Sverige
   Medicin – Paul Müller, Schweiz
   Litteratur – T.S. Eliot, Storbritannien
   Fred – Inget pris utdelades
   Referenser
   Fotnoter
   ^ [a b c d e f g h i] 100 år med Aftonbladet – 1948, 1999
   ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] 20:e århundradets När Var Hur – 1948, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
   ^ ”Norrländska socialdemokraten 31 december 2007 – Historien om världens största stad (läst 3 april 2011)”.
   ^ [a b c d] Faktakalendern 2000 – 1948 (Utlandet) , Semic, 1999
   ^ [a b c d e f g h] Sverige 1900-talet – 1948, NE, Bra Böcker, 2000
   ^ Moore, P. (1995) The Guinness book of astronomy (5th ed.) Enfield, UK: Guinness Publishing. p. 110.
   ^ [a b c d] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
   ^ [a b c d e f g h i j k l m] Hundra år i Sverige – 1948, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
   ^ ”A brutal murder begins an unusual investigation — History.com This Day in History — 5/14/1948”.
   ^ Faktakalendern 2000 – 1948 (Sverige), 1999
   ^ ”The Lost Decade Timeline”. BBC. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2006. Läst 25 september 2007.
   ^ [a b] Faktakalendern 2006, Semic, 2005
   ^ Faktakalendern 1997, Semic, 1996
   ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 157 – Fotbollsguld i London-OS”
   ^ ”ACCJ Online History Timeline”. Arkiverad från originalet den 17 september 2008.
   ^ Sverige 1900-talet – Sverige mellan tyskt och amerikanskt, NE, Bra Böcker, 2000
   ^ [a b] ”USA:s militära insatser i utlandet”. Arkiverad från originalet den 9 december 2013. Läst 31 januari 2011.
   ^ Guinness book of world records. 2008. sid. 137
   ^ Sverige 1900-talet – Bruket dominerade Munkfors utveckling, NE, Bra Böcker, 2000
   ^ ”Nobelpriset”. Läst 10 april 2011.

   18 november 1910 misshandlades en grupp suffragetter ledda av Emmeline Pankhurst utanför brittiska parlamentet då de genomförde en fredlig protest för kvinnlig rösträtt. Händelsen är känd som Black Friday då polisen brutalitet var särskilt stor. Protesten genomfördes då ett förslag om rösträtt för jordägande kvinnor skulle behandlas i parlamentet men istället sköts på obestämd framtid utan att kvinnornas delegation fick möjlighet att framföra sina synpunkter. 115 kvinnor arresterades tillsist efter timmar av misshandel på gatorna utanför parlamentet. Händelsen chockade många och bidrog till radikaliseringen av den brittiska rösträttsrörelsen.

   LikeLiked by 1 person

   Reply